Debatt: Dyrare för kommunala skolor att ta ansvar

Så här under sommarlovets första veckor ligger skolstarten långt borta. För en del kan den ligga längre bort än så, för vad händer om barnens skola går i konkurs under sommarlovet?

När en friskola läggs ner så kan inte eleverna lämnas vind för våg, utan de kommunala skolorna ska alltid stå beredda att ta emot dem. Det är genom våra gemensamt ägda kommunala skolor som vi kan vara säkra på att alla barns rätt till utbildning tillgodoses. De kommunala skolorna tar därför ett större ansvar än friskolorna.

Efter vägledande domar kommer nu friskolor att få ännu mer pengar, på de kommunala skolornas bekostnad. Om inte lagstiftningen förtydligas så kommer vinstutdelningarna att öka och den kommunala skolundervisningen dräneras på ytterligare resurser.

De kommunala skolorna ska också vara beredda på att elevkullarnas storlek går upp och ner och att behoven av lokaler och personal följer detta. Vissa år står man med för stora lokaler. Särskilt när konkurrens från friskolor gör att antalet elever kan minska ganska plötsligt och oväntat. Men friskolorna har den storlek de väljer att ha, utifrån vinstintresse.

Att de kommunala skolorna har ett större ansvar blir förstås dyrare, vilket lett till att skolorna i flera kommuner gått med underskott. För att inte tvingas dra ner på kvaliteten för de elever som går på skolorna har kommunerna skrivit av underskotten.

Detta har en del vinstdrivande friskolor, med den stora utbildningskoncernen Academedia i spetsen, tyckt är orättvist. De anser att avskrivning av underskott är ett extra bidrag till de kommunala skolorna och har krävt kompensation i form av extra bidrag till friskolorna. Samtidigt gör de vinstdrivande friskolorna vinster på flera miljarder varje år.

Tidigare i år har friskolejätten tyvärr vunnit denna fråga i domstol. Kammarrätterna i Göteborg och Jönköping har tolkat lagstiftningen som att kommunerna inte längre får skriva av underskott i de kommunala skolorna om de inte samtidigt utökar bidragen till friskolorna.

Lagstiftningen om lika ekonomiska villkor mellan kommunala och fristående skolor har alltså tolkats ur ett oerhört kortsiktigt perspektiv, där man helt bortser från att kommunerna tar ett långsiktigt ansvar för alla barns rätt att gå i skolan.

Att friskolor tillåts gå med vinst är redan ett problem. Det är tillåtet för friskolor att ta av den skolpeng som skulle vara till för undervisning och använda den till aktieutdelningar eller för att expandera sin skolkoncern så att man i slutänden kan sälja den och göra en rejäl vinst.

Nu ska alltså kommunala skolor som går med underskott, inte bara bli av med skolpengen när antalet elever minskar utan dessutom förlora ytterligare för att de tar ett långsiktigt ansvar för alla barn.

Det är uppenbart att denna nya tolkning av lagen är verklighetsfrånvänd och riskerar att ställa till med stora problem för kommunerna. I slutänden är det eleverna som kommer att få mindre undervisning medan lärare och annan skolpersonal får sämre arbetsmiljö. Samtidigt får skattebetalarna stå för den nya notan till friskolorna. Regeringen måste därför förtydliga lagstiftningen – friskolorna ska inte ha ekonomiska fördelar framför kommunala skolor. Vi behöver en välfärd att lita på, och det innebär att barn ska kunna lita på att deras skola är bra, och finns kvar efter sommarlovet.