Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Det fria skolvalet har aldrig varit till för eleverna själva

”Vi ser idag hur elever har blivit till spelbrickor på en skolmarknad”, skriver debattörerna.
”Vi ser idag hur elever har blivit till spelbrickor på en skolmarknad”, skriver debattörerna. Bild: Bild: Hossein Salmanzadeh/TT

Dagens ETC.

Det finns inget ”det fria skolvalet”. Vi har idag ett skolsystem som bidrar till ett segregerat samhälle i allmänhet och skolsegregation i synnerhet. En våt filt ligger över skoldebatten där ingen vågar sig på en reell förändring för våra elever runt om i Sveriges skolor.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Vi är många partier som är överens, mer eller mindre, om problemen med skolsegregationen. Men trots det finns en ovilja och en oförmåga att genomföra faktiska förändringar för att ta tag i svensk skolas största utmaning – segregation.

Det fria skolvalet och friskolereformen har aldrig varit politik till för att gynna eleverna. Reformen var enbart en nyliberal ideologisk marknadsanpassning av svensk skola, precis som när det öppnades upp för AB-skolor att göra vinst på elever. Konkurrens skulle leda till bättre skolor, men resultatet ser vi idag: elever som går ut skolan med ofullständiga betyg, skolor som stängs och en uppdelning av lönsamma och olönsamma elever.

Alla partier kan sannolikt antas tycka att alla skolor ska vara bra skolor. Trots det är det få som vågar utmana det ”fria” skolvalet i grunden. Det är underligt eftersom att om en är för ett fortsatt ”fritt” skolval betyder det också att en är för att det finns bra och dåliga skolor, eftersom systemet bygger på individuella val mellan just bra och dåliga skolor. Eleven (eller föräldrarna) ska välja en bra skola men väljer de en dålig skola, så får de skylla sig själva.

Feministiskt initiativ vill förändra skolpengssystemet. Vi ser idag hur elever har blivit till spelbrickor på en skolmarknad. Skolor tvingas tävla om elever för ekonomins skull. Skolpengssystemet betyder att varje elev har en peng som följer med den. Denna finansieringsmodell skapar inte bara kortsiktighet i planeringen för skolverksamheten, den slår också mot barn med särskilda behov som behöver extra resurser. Trots att det inte är tillåtet, ser vi hur elever nekas det stöd som de har rätt att få på grund av att eleven inte ses som lönsam för skolans ekonomi. Men kortsiktigheten  slår inte bara mot elever, utan också mot lärarnas möjligheter att kunna planera långsiktigt.

Vi vill förändra upptagnings-områdena för skolorna. Bostadssegregationen i kombination med skolsegregationen minskar barn och ungas möjligheter till god hälsa, fritid och utbildning. Vi vill slopa det fria skolvalet, men också rita om upptagningsområdena för skolorna för att skapa en så stor social bredd som möjligt i klassrummet. På så sätt kan vi också minska bostadssegregationens påverkan på skolsegregationen. För vi vet att en klass med blandade bakgrunder ger bäst resultat – för samhället i stort och för eleven själv.

Läget är akut. Vi har inte råd att slösa bort elevers välfärd och framtidsutsikter. Det behövs konkreta och modiga förändringar för att komma tillrätta med skolsegregationen. Därför vill Feministiskt initiativ genomföra en jämlikhetsreform för svensk skola.