Debatt. .

2018-10-20 09:00
”Under en regering som annars gjort mycket för haven, vilket vi är glada för, har engagemanget för Antarktis lyst med sin frånvaro”, skriver debattören.  Bild: Jennifer Newall/TT
”Under en regering som annars gjort mycket för haven, vilket vi är glada för, har engagemanget för Antarktis lyst med sin frånvaro”, skriver debattören.
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Det är dags att Antarktis hamnar på kartan igen

Den här veckan i oktober 1901 seglade skeppet Antarctica ut från Göteborgs hamn med slutdestination Antarktis. Ombord fanns ett forskarteam under ledning av Otto Nordenskjöld, med uppdraget att utforska Weddellhavet och klimatförhållanden runt den hittills näst intill outforskade kontinenten på andra sidan jorden.

Än idag finns svenska minnesmärken kvar från expeditionen på kontinenten.

Imorgon, mer än 100 år senare, startar det årliga mötet för den Antarktiska havskommissionen, (CCAMLR) i Hobart, Tasmanien. Här diskuterar och enas länder om hur de internationella vattnen kring Antarktis ska förvaltas och Sverige har som medlemsland en avgörande roll att spela. Precis som på Nordenskjölds tid står Weddellhavet högst på agendan.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Weddellhavet är känt för sina världsunika populationer av pingviner, krill och valar. Forskare vet hur viktigt detta marina område är för att arterna ska överleva och har därför under decennier utarbetat ett förslag för att skydda Weddellhavet. Om förslaget klubbas igenom kommer Weddelhavet att bli det största skyddade området på planeten, fyra gånger så stort som Sveriges yta. Men att få igenom beslutet är inte helt lätt.

CCAMLR kan liknas vid ett FN i miniatyrformat. Alla de 24 länderna, inklusive EU-kommissionen, måste nämligen vara eniga om förslagen för att ett beslut ska kunna fattas. Ironiskt nog, så verkar det alltid vara smidigare att bestämma om staternas rättigheter till fiske än att skydda havsområden. De stora fiskenationerna som Norge, Kina och Ryssland har länge velat begränsa etableringen av skyddade områden, medan EU och andra länder velat utöka skyddet.

För det kommande mötet i Tasmanien lägger nu EU fram två förslag på områden som bör skyddas; Weddellhavet och ytterligare tre mindre områden i Östantarktis. Områden som under FN:s klimatpanel (IPCC:s) senaste möte utpekades som platser där klimatförändringarna riskerar att få katastrofala följder.

Den tyska och brittiska regeringen har varit tydliga med att de vill se att Weddellhavet skyddas, men från Sveriges sida är det tyst. Under en regering som annars gjort mycket för haven, vilket vi är glada för, har engagemanget för Antarktis lyst med sin frånvaro. Sverige är en polarnation och en havsnation där vi har tidigare bevisat att om den politiska viljan finns så kan vi vara med och påverka. Ett lysande exempel på det är hur den globala miljöfrågan i Arktis prioriterats av Sverige, som utarbetat en strategi med mål som identifierar vilken roll Sverige ska spela i det globala miljö- och klimatarbetet i norr. Men ska engagemanget för vår nordpol ske på bekostnaden av vår sydpol?

Otto Nordenskjölds Antarktisexpedition och dess resultat är än idag betydelsefullt för polarforskningen. Under flera år var även isbrytaren Oden stationerad i Antarktis. Tillsammans med USA bidrog Sverige till forskningsarbete om Antarktis marina havsmiljö. Tack vare vårt historiska engagemang så har Sverige idag en stark vetenskaplig kompetens inom polarforskning och vi driver fortfarande två forskningsstationer på kontinenten. Något som kan jämföras med Sveriges enda forskningsstation i Arktis.

Om två år tar Sverige över ordförandeklubban i Antarktiska havskommissionen. I en tid av snabba klimatförändringar är det hög tid att vi bygger vidare på vår historia i Antarktis, tar ett ansvar för nuvarande och kommande generationer och således börjar prioritera det arbete vi kan göra på vår sydligaste kontinent.

Betydelsen av Antarktis har inte ändrats sen Nordenskjölds tid, om än så har den blivit ännu viktigare. Därför är det av yttersta vikt att Sverige nu prioriterar sin roll i den Antarktiska havskommissionen och tar sitt diplomatiska ansvar för haven, klimatet och mänskligheten. I en polariserad värld finns inget annat alternativ.

Frida Bengtsson 
Talesperson för globala havsfrågor i Greenpeace Norden