Debatt: Det är absurt att förklara Hamids rasism med kulturskillnader

Reaktionerna på Hamid Zafars anonyma rasistiska inlägg visar inte att även folk som själva utsätts för rasism kan vara rasister, som en del nu hävdar. Att så är fallet och att vi "måste börja prata om det" är något som sagts och skrivits i över tio år. Det de visar är snarare att det numer är legitimt även hos etablissemanget att döma människor utifrån deras ursprung. Vilket, sist jag kollade, är själva definitionen av rasism.

Redan samma dag som Dagens Nyheter avslöjar Zafars gamla inlägg skriver Thomas Engström på Aftonbladet kultur om "enorma blinda fläckar bland gröna och röda socialliberaler om vad kulturskillnader faktiskt kan medföra".

Vad är det för kulturskillnader han syftar på?

Givetvis någon slags kultur som Hamid Zafar inte är en del av. Hans kultur skiljer sig från vår. Han är från en muslimsk klankultur med en patriark som bestämmer över individens liv. Flickor går inte i skola. Tvångsgifte och polygami är vardag. Här hatar man också judar och homosexuella. Det kommer med modersmjölken.

Med den bakgrunden är det imponerande att Hamid Zafar blev Rektor Hamid med hela Sverige och hittade in i populärkulturella institutioner som sommarprat på P1 och På spåret.

Eller så kanske det beror på att Hamid frånsett de första fem åren av sitt 38-åriga liv vuxit upp i Sverige och har inte helt oväntat lyckats integrera sig väl i det land som hans familj tog honom till. Med ovanstående meriter i åtanke kan man nog utan invändning påstå att han lyckats bättre än många andra.

Med andra ord är det väldigt svårt att rättfärdiga prat om kulturskillnader som förklaring till Zafars beteende på diverse nätforum.

Men det är precis det som nu händer i debatten. Utöver Engström skriver Elaine Eksvärd en debattartikel vars hela utgångspunkt bottnar i att Hamid Zafar tillhör en etnisk minoritet och det lär knappast väcka några större invändningar att vi nu alltså ska debattera ”förorten” för att personen som begått handlingarna råkar ha vuxit upp och verkat i en del av dessa så kallade problemområden i Göteborg.

Om man inte redan ser absurditeten i detta så kan man fundera på den hypotetiska diskussion där fokus är på människosynen i Skåne och Stockholm efter att sverigedemokraterna Kent Ekeroth och Erik Almqvist blivit påkomna med att bland annat uttrycka sig rasistiskt och sexistiskt på gatan en sommarkväll 2010.

På sociala medier ser det likadant ut, och då bortser jag ändå från det som skrivs av människor som rent ideologiskt anser att det är ett misslyckande för Sverige att en Hamid överhuvudtaget befinner sig i här och förklarar det som hänt med referenser till Koranen, islam och muslimer. Trots att Hamid knappast gjort sig känd som en särskilt religiös person.

Men jag ser det även bland de där socialliberalerna som Engström skriver om, som hur naivt positiva till invandring de än ska vara inte alls verkar vara främmande för att göra Hamid Zafar till en representant för människor från en avvikande kultur baserat på att han ser ut som han gör och heter som han gör.

Jag har dock inte förstått vad det är för kulturskillnader som gör att Alexander Bard näthatat sig bort från TV4.

Det här speglar en verklighet där vissa etniska minoriteter döms utifrån vad de är snarare än vem de är. I denna statiska syn på kultur och identitet är det helt rimligt att likställa sommarprataren med fyra decenniers liv i Sverige med nyanlända migranter. 

Och därmed är också svenskheten villkorad för oss med utländsk bakgrund eller utländska föräldrar med utomeuropeisk bakgrund. Du är en av oss tills vi ser ditt riktiga jag, varefter du är en av de andra som du alltid har varit.