Debatt: Demokratins skydd måste nå utanför partipolitiken

Morgan Johansson och Amanda Lind gick i förra veckan ut i Dagens Nyheter med besked om att regeringen kommer att tillsätta en utredning för att skydda Sveriges grundlagar och våra domstolars oberoende. Vi välkomnar detta besked, men vill varna för att genomföra detta utan ett inkluderande av det svenska civilsamhället. Utan en sådan inkludering riskerar regeringens ansats att missa målet.

Det är på tiden att vi rustar Sverige för att bättre möta de antidemokratiska rörelser vi ser vinna mark runt om i världen och som successivt underminerar demokratins grundpelare inifrån. Då vi på Civil Rights Defenders arbetar tillsammans med människorättsförsvarare i repressiva regioner världen över är det här en verklighet som vi känner till alltför väl.

Vi ser det på nära håll, i länder såsom Ungern och Polen, och i andra delar av världen där lagar som stiftas under förevändning att stärka nationens säkerhet i praktiken även begränsar medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. 

Dessa frågor kräver en bred politiskt förankrad grund och det är ett positivt besked att regeringen avser att tillsätta en kommitté som involverar samtliga partier. Men de politiska partierna kan inte ensamt ta detta ansvar – ansvaret för att stärka grundlagen och respekten för vår demokrati måste även axlas av såväl medborgare som det svenska civilsamhället.

Att stärka skyddet av våra grundlagar samt säkerställa våra domstolars oberoende, som föreslagits av Johansson och Lind, är två steg i rätt riktning. De är även några av de viktigaste förutsättningarna för ett stärkt demokratiskydd. Men det vi av erfarenhet vet är att en demokrati bara är så stark som de som vågar stå upp för den. I främsta ledet i detta försvar måste det finnas ett starkt civilsamhälle som ges möjlighet att granska makten och utkräva ansvar när grundläggande rättigheter kränks. Särskilt i en tid när de mänskliga rättigheterna börjat ifrågasättas och politiseras som åsikter snarare än grundläggande för ett demokratiskt samhälle.

Med det sagt så hävdar vi att frågornas omfattning kräver en bredare grund än vad som föreslagits. Morgan Johansson och Amanda Lind behöver därför presentera en tydlig plan för hur det svenska civilsamhället och de minoritetsgrupper som sällan får komma till tals i frågor likt denna kommer att inkluderas i processen och ges möjlighet att påverka såväl val av sakfrågor att utreda samt resultatet. Utan en sådan inkludering riskerar regeringens ansats att missa målet.

Detta blir extra viktigt när en av huvudpunkterna som nämns är ett potentiellt kriminaliserande av deltagande i terroristorganisation. Detta är något som bör utredas, men samtidigt närmas med stor försiktighet. Det är exakt den typen av lagstiftning som vi ser missbrukas av auktoritära stater för att med svepande formuleringar ursäkta diverse förbud och sanktioner mot civilsamhällesorganisationer som arbetar för allas fri- och rättigheter. 

Vittnesmål om detta finns det gott om från våra samarbetspartners världen över. Vi delar gärna med oss av dessa erfarenheter för att säkerställa att regeringens förslag inte landar i lagstiftning som kan missbrukas när krisen kommer. Vi uppmanar därför regeringen och den kommitté som tillsätts att skynda långsamt och säkerställa en förankring även utanför det politiska rummet.