Debatt: Avskaffa plastpåseskatten – den gör ändå ingen miljönytta

Den 1 maj infördes plastpåseskatten, ännu en i raden av ineffektiva åtgärder från regeringen. Skatten på plastbärkassar som ska minska utsläppen och mängden plast i haven riskerar att göra det motsatta. Socialdemokraternas miljö- och klimatpolitik handlar om symboler och plakat där effekten på de faktiska utsläppen tycks vara oviktig.

Plastpåseskatten har från flera olika håll kritiserats för att varken minska utsläppen eller mängden plast i haven. Tunga experter dömer ut skatten för att den är ineffektiv och framförallt för att den riskerar att öka utsläppen. Plastpåseindustrin har genomgått en omställning för att arbeta cirkulärt och idag är plastbärkassar i regel gjorda av sockerrör eller återvunnet material. Plastbärkassar är mycket miljö- och klimatvänligare än både pappersbärkassar och tygpåsar, ändå är det plastbärkassarna regeringen väljer att beskatta. Förutom att minska utsläppen ska också den nya skatten göra att mindre plast hamnar i haven. Problemet är bara att plastbärkassarna i Sverige inte hamnar i haven. Plastbärkassen återanvänds istället i de flesta hushåll för sopor som sen bränns i kraftvärmeverk som producerar både värme och el.

Den nya skatten på plastbärkassar riskerar att leda till att konsumenter köper både pappersbärkassar och plastpåsar istället som idag köpa plastbärkassar som återanvänds för hushållsavfall. Pappersbärkassen, som inte kan användas till hushållsavfall, har enligt Livsmedelshandlarna 43 gånger så hög miljöbelastning som plastbärkassen. Tygkassen som har lyfts fram som ett miljövänligare alternativ till plastkassen är också en stor miljöbov eftersom att tillverkningen av den är mer resurskrävande. Enligt Miljøstyrelsen, som är Danmarks motsvarighet till Naturvårdsverket, måste en tygkasse användas 20 000 gånger vilket är 5 gånger i veckan i 77 år, för att ha lika låg miljöpåverkan som en plastbärkasse som återanvänds till sopor.

Även på frukt- och grönavdelningen riskerar den nya skatten att leda till en högre plastanvändning och ökade utsläpp. Enligt den nya lagen kommer inte bara bärkassar utan även påsarna på frukt- och grönt att beskattas vilket kan leda till att butikerna väljer att ersätta påsarna med papperspåsar som har en större klimatpåverkan. Butikerna kan också välja att förpacka frukt och grönt i plast vilket resulterar i en högre plastanvändning.

Ytterligare ett problem med plastpåseskatten är att den inte är differentierad vilket betyder att klimatvänliga plastkassar gjorda på förnybart material beskattas lika hårt som kassar gjorda på fossila bränslen. Det skapas därför inga incitament till att framställa och utveckla miljövänligare plastpåsar. Regeringen väljer att helt slå ut en bransch som jobbar för att minska plastbärkassens klimatavtryck istället för att motivera till att fortsätta göra plastbärkassarna ännu mer klimatvänliga.

Den nya skatten på plastpåsar både ökar utsläppen och gör det dyrare för konsumenter att handla. Skatten som beräknas inbringa 2,7 miljarder kronor i skatteintäkter tycks vara ytterligare en röd skattehöjning åt Socialdemokraterna i grön förklädnad snarare än en åtgärd för att minska utsläppen och mängden plast i haven. Regeringen driver en ineffektiv symbolpolitik som inte minskar utsläppen och notan tvingas Sveriges konsumenter stå för. Världen står för enorma utmaningar när det gäller klimat- och miljö och vi behöver agera nu för att minska utsläppen och mängden plast i haven. Sverige ska driva en miljö-och klimatpolitik som skapar resultat, inte regeringens undermåliga symbolpolitik.