Debatt: Åtta anledningar att behålla Arbetsförmedlingen

Århundradets arbetsmarknadsreform håller på att genomföras. 4 500  har varslats om uppsägning på Arbetsförmedlingen (AF), en tredjedel av myndighetens anställda. Bakgrunden är M/KD-budgeten med minskat verksamhetsanslag på 900 miljoner och januariavtalet som innebär en överenskommelse om att i stort sett hela AF:s utförarverksamhet privatiseras. Kritiker menar att AF har misslyckats med sitt uppdrag.

Men faktum är att det finns en rad argument som sällan lyfts fram och som visar på att AF är en väl fungerande myndighet och som problematiserar effekterna av förslaget.  

1. Offentlig arbetsförmedling presterar generellt sett bättre än privat.
Detta konstaterar arbetsmarknadsutredningen som presenterades den 30 januari, dagen för varselbeskedet. Även professor Lars Calmfors slutsats är att experimentet med att helt privatisera AF riskerar att gå snett och hänvisar bland annat till de tidigare experimenten med jobbcoacher och etableringslotsar. Forskningen visar att kostnaderna riskerar att öka. Redan idag kostar privata aktörer staten mellan fem och sex miljarder årligen att jämföra med de drygt åtta miljarder som hela AF:s verksamhet kostar.

2. Kostnaderna för att upphandla och kontrollera de privata aktörerna riskerar att skena.
Riksrevisionen konstaterar i granskningen av etableringslotsarna, som drogs in då aktörer bland annat sysslade med rekrytering till terrorverksamhet, att AF hade alltför små resurser för att kunna kontrollera etableringslotsarna. Den här typen av kostnader underskattas ofta.

3. Den helt privatiserade modellen har inte svaren på Sveriges utmaningar.
Arbetsmarknadsutredningen pekar på att det inte går att kopiera andra länders system, då länders förutsättningar ser olika ut. Australien, vars modell förespråkarna för en privatisering inspireras av, har inte mött de utmaningar som nu väntar med att hantera utanförskapet i Sverige. Sverige tog emot nästan 30 000 fler asylinvandrare enbart under 2015 än vad Australien tog emot under hela perioden 2000–2015. Trots detta är långtidsarbetslösheten högre i Australien.    

4. AF är en välfungerande arbetsförmedling utifrån europeiska mått.
Det menar EU-kommissionen i en rapport där man berömmer AF:s organisation. Sverige är tack vare AF bättre än exempelvis Tyskland på att få nyanlända kvinnor i jobb, enligt OECD.

5. Bemanningsföretagen och sociala medier har inte gjort AF betydelselös.
Tvärtom. AF:s andel av rekryteringarna har istället ökat de senaste tio åren, enligt SCB. Så det är en myt att AF har konkurrerats ut av andra aktörer.

6. AF bidrar till att drygt en tredjedel får jobb.
Då räknas inte de personer som fått jobb genom anställningsstöd in. Det visar Arbetsförmedlingens lämnatundersökning som anger statistik för de arbetslösa som fått jobb. Det är den klart högst uppmätta siffran under perioden 2006–2017. Detta visar på att AF:s arbete verkligen har gått framåt trots att arbetsförmedlare gått på knäna.

7. Både arbetsgivare och arbetssökande har förtroende för myndigheten.
Det står i djup kontrast till allmänhetens låga förtroende. I genomsnitt hela 90 procent av arbetsgivarna, som använt sig av AF:s tjänster de senaste tio åren (!), är nöjda.

8. Arbetsförmedling har positiv effekt.
Det visar den avhandling från Stockholms universitet som även denoffentliggjordes samma dag som Arbetsmarknadsutredningen. Slutsatsen är att de länder som gör arbetsmarknadspolitiska satsningar har lägre arbetslöshet.

Det finns anledning att fundera kring om en rasering av AF är den bästa lösningen för att hantera de utmaningar Sverige står inför. Arbetslösheten hos nyanlända på 20 procent och arbetsgivarnas skriande behov av personal framstår som större än vad en privatisering kan bidra med.

Faktum är att Sveriges mest kritiserade myndighet bidrar till att göra Sverige rikare.