Debatt: Att förstatliga apoteken ger inte bättre krisberedskap

Coronakrisen har blottat brister i Sveriges krisberedskap som måste åtgärdas. Hur vi kan säkra samhällsviktig verksamhet i kristid och bygga upp ett beredskapslager av skyddsutrustning för framtiden är frågor som måste besvaras när Sveriges nya totalförsvar byggs upp. Men att vrida tillbaka klockan och återförstatliga apoteken är ingen lösning.

De bristfälliga medicinska beredskapslagren kan inte skyllas på apoteksreformen. Även med privata apoteksföretag kan reservlagret skötas av det offentliga. I Finland har man exempelvis statliga beredskapslager, men bara privata apotek. Ett annat alternativ är att lagstiftaren ställer krav på att de privata aktörerna själva upprättar sådana lager.

Apoteksreformen har ökat tillgängligheten i hela landet. På tio år har antalet apotek ökat med mer än 50 procent. Den här utvecklingen har skett både i stad och glesbygd. I samtliga av landets regioner har antalet apotek ökat.

Med ett avskaffat monopol har även apoteken behövt anpassa sig efter kundernas önskningar, något som bland annat har lett till förbättrade öppettider. Det är just konkurrensen mellan olika företag som tvingar fram ökad tillgänglighet och förbättrad verksamhet. Ett återförstatligande tar bort det incitamentet.

Det finns lärdomar att dra av både apoteksreformen och coronakrisen. Politiken måste säkra tillgången till läkemedel och skyddsutrustning även i kristider. Som vanligt är det marknadsmekanismer och inte statlig styrning som löser det behovet bäst. En mångfald av leverantörer och producenter av viktig utrustning minskar sårbarheten under kriser.

Fram till 2009 var Sverige, tillsammans med Kuba och Nordkorea, ett av ynka tre länder med ett statligt apoteks­monopol. När S-studenter väljer att fokusera på att bekämpa de fria apoteken riskerar man att missa det verkliga problemet.

Om vi inte målmedvetet fokuserar på rätt saker kan vi inte heller stå bättre rustade inför nästa kris. Då duger det inte att drömma sig tillbaka till en svunnen tid där staten var hela samhället. Det var helt enkelt inte bättre förr.