Debatt. .

2020-01-10 04:00
Assar Lindbeck. Foto: Janerik Henriksson / TT
Assar Lindbeck.
Puffetikett
Dagens ETC

Assar Lindbeck har rustat Sverige illa

Sverige är illa rustat för fortsatt invandring. Det hävdar national­ekonomen Assar Lindbeck i en debattartikel i DN. Men om Sverige är illa rustat beror det på Assar Lindbeck själv och det inflytande hans nyliberala teorier har haft, skriver Kerstin Eldh.

Assar Lindbeck skriver i DN (20200106) tillsammans med Mats Persson (L) att Sverige är illa rustat för fortsatt invandring. Få personer har haft ett så stort inflytande på den svenska samhällsutvecklingen under det senaste halvseklet som Lindbeck. Om Sverige är illa rustat ekonomiskt och politiskt beror det mycket på honom.

Assar Lindbeck är en av de mest inflytelserika nationalekonomer Sverige haft. Under en epok, då nationalekonomer har betraktats som sanningsägande guruer när det gäller ekonomi och politik, har Lindbeck haft kontroll över forskningsstipendier och tillsättningar. ”Han kunde ringa och säga att den där ska inte ha något för han har gjort fel”, sa den före detta LO-ekonomen  P-O Edin i SOU 1999:150 (Vad hände med Sveriges ekonomi efter 1970?).

En som råkade särskilt illa ut var den internationellt respekterade ekonomen Sven Grassman. Han avslöjade felaktigheter i nationalräkenskaperna, som gynnade den borgerliga politiska propagandan. Han drevs att lämna sin tjänst som vicechef för Institutet för internationell ekonomi.

Lindbeck har också haft stort internationellt inflytande eftersom han 1969–1994 var ledamot och från 1980 till 1994 ordförande i den kommitté som utsåg vinnare av det så kallade Nobelpriset i ekonomi, som inte finansieras av arvet från Nobel utan den svenska staten. Speciellt stor betydelse för den nyliberala ekonomiska teorins genomslag hade priset till den nästan bortglömde nyliberalen Hayek 1974. Sedan fick en rad nyliberaler detta pris. Mest känd är Milton Friedman, som hyllade den blodige chilenske diktatorn Pinochet. Han fick det 1976.

En annan vän av Chilediktaturen var James Buchanan som fick priset 1986. Hans elev José Piñera (bror till den nuvarande presidenten) blev Pinochets socialminister. Han förbjöd nationella fackföreningar samt privatiserade skolor och pensioner. (Riksdagens pensionsgrupp besökte honom och hämtade inspiration.)  Buchanan besökte Chile och gav Pinochetregimen rådet att skriva den nya konstitutionen så att det skulle bli svårt, ja helst omöjligt, att rulla tillbaka förändringarna.

Buchanans teori, som handlar om politiskt beslutsfattande och kopplar samman konstitutionella frågor med ekonomi, anses av många ha haft stort inflytande på Lindbeck. Den utgår från en marknadsekonomisk modell för att analysera politiskt agerande i demokratier.  Den grundläggande premissen är att politiskt majoritetsstyre underminerar den fria marknadens effektivitet.

I en ledare i tidskriften Ekonomisk Debatt nummer 4 2013 står det:

”Det vi finner särskilt intressant är hur Lindbeckkommissionen lyfte blicken från det som diskuterades i den politiska debatten och ställde frågan hur den ekonomiska politikens regelverk hade påverkat en rad ekonomisk-politiska misslyckanden under flera decennier i Sverige. Med detta synsätt, som för övrigt i hög grad har lanserats av den nyss avlidne ekonomipristagaren James Buchanan, är det inte minst reglerna för politiskt beslutsfattande som påverkar politikens utfall och, därmed, hur ekonomin fungerar …” (min kursiv).

Den så kallade Lindbeckskommissionen var en statlig utredning under ledning av Lindbeck som tillsattes av regeringen Bildt och vars betänkande Nya villkor för ekonomi och politik (SOU 1993:16) sammanfattades i 113 punkter.

Ulf Kristersson har skrutit om dem: ”…  vi talar allvar om problem. Vi utreder och vrider och vänder. Ibland landar det sedan i 113 förslag skrivna av Assar Lindbeck, och vi genomför dem. Vi är konstruktiva, vi söker lösningar – det är svensk politik när den är som bäst.” (debatt 2017-10-11).

Lindbeckkommissionens 113 förslag är en strängt nyliberal åtgärdsplan. Där står bland annat:

• Punkt 5: Liberalisera arbetsmarknadslagsstiftningen och sänk ersättningsnivåerna i arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att skapa en mer flexibel arbetsmarknad …

• Punkt 28: Liberalisera eller avskaffa turordningsreglerna.

• Punkt 37: Ge ett större utrymme för privata trygghetsförsäkringar, vilket skulle kunna bredda aktiemarknaden.

• Punkt 77: Sänk kostnadsnivån i utbildningsväsendet bl.a. genom att återgå till en tidigare lägre ­lärartäthet.

• Punkt 79: Om skolan måste tillföras mer resurser, bör dessa i första hand tas från barnomsorgen eller barnbidraget, vilket innebär en förskjutning i tiden av stödet till barn.

Som Kristersson sa har en stor del av Lindbeckkommissionens förslag genomförts och annat är på väg.

Det har gjort Sverige illa rustat, inte bara för invandrare, utan även för de flesta svenskar som drabbas av fallerande sjukvård, segregerade skolor och pensionsfonder som valsar runt på de internationella aktiemarknaderna i stället för att satsas på att rusta samhället på bästa sätt.

Kerstin Eldh 
Pensionerad lärare och aktiv i Nätverket gemensam välfärd