Debatt. .

2020-06-03 04:00
Foto: Shutterstock
Puffetikett
Dagens ETC

Antiziganism är en pandemi genom århundraden

Coronapandemin visar tydligt på hur nära förankrade vi är och hur en händelse kan komma att drabba oss alla. Nu står vi inför en utmanande tid där vår frihet och rörlighet har ersatts med karantän och isolering – något som under årtionden inte har varit främmande för romer till följd av antiziganismen. Det skriver Tijana Todorovic.

Att året 2020 skulle komma att präglas av en pandemi, hade ingen kunnat ana i gryningen av det nya årtiondets början. Medan många av oss oroar sig för covid-19, har andra människor fått lära sig att samexistera och överleva under en pandemi som har härjat i nästan tusen år.

Antiziganism består av partiklarna diskriminering, hets mot folkgrupp, fientlighet, negativ stereotypisering och fördomar som specifikt riktar sig mot romer. Trots många integrationsprojekt, strategier och politiskt samarbete mellan EU-länder och -organ, har hittills inget ”vaccin” visat sig vara ett lyckat botemedel mot diskrimineringen av romer, som började redan på 1400-talet.

Under tiden som samhällen världen över har som mantra ”stanna hemma”, ”tvätta händerna” och ”håll distansen”, har många romer inte tillgång till rent vatten, elektricitet eller tak över huvudet. Den socio-ekonomiska distansen mellan majoriteten och romska minoriteten har länge präglats av ett milslångt avstånd.

Romernas grundläggande mänskliga rättigheter såsom rätten till hälsa- och sjukvård, arbete, utbildning och bostad är inte tillgodosedda. Senaste integrationsplanen ”EU-ramverk för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020” togs fram 2012 med syftet att integrera romer och bekämpa diskrimineringen av romers rättigheter. EU-ramverk utvärderas årligen genom rapporter som Europeiska kommissionen tar fram. Rapporten från 2019 visar att 63 procent av unga romer saknar ett arbete och utbildning. En fjärdedel av romer i Europa saknar sjukförsäkring och har därmed inte tillgång till vård. Särskilt utmärkande är 78 procent av romer som lever under förödande bostadsförhållanden. Rapporten visar att antiziganism är den stora barriären för inkluderingen av romer i samhället.

På internationella romska dagen den 8 april 2020 meddelade vice ordföranden för Europeiska kommissionen Vĕra Jourová, tillsammans med kommissionären för jämställdhet Helena Dalli, att en ny strategi för romers jämställdhet och integration i Europa kommer att tas fram.

En uppmärksammad mening i deras uttalande är - ”We need to do better”. Det är utan tvekan att vi behöver göra bättre. Antiziganism är djupt rotad och förankrad i kulturella och sociala aspekter samt institutionell praxis. Romers grundläggande mänskliga rättigheter står på spel och vi kan inte bara vända ryggen till. Om romers mänskliga rättigheter står på spel innebär det att allas mänskliga rättigheter står på spel. Som Marthin Luther King sa ”Injustice anywhere is a threat to justice everywhere…Whatever affects one directly, affects all indirectly”.

Coronapandemin visar tydligt på hur nära förankrade vi är och hur en händelse kan komma att drabba oss alla. Nu står vi inför en utmanande tid där vår frihet och rörlighet har ersatts med karantän och isolering – något som under årtionden inte har varit främmande för romer till följd av antiziganismen. Institutioner behöver göra bättre, stater behöver göra bättre, individer behöver göra bättre – Vi måste göra bättre!

Tijana Todorovic  
Master i mänskliga rättigheter  Stockholm