Debatt. .

2020-11-20 03:55
Tonen på nätet blir ofta aggressiv och hot mot kvinnor får ofta en sexuell dimension. Speciellt politiskt aktiva kvinnor drabbas hårt av detta. Därför är det av största vikt att dessa hot alltid anmäls, skriver debattören. Bild: Shutterstock
Tonen på nätet blir ofta aggressiv och hot mot kvinnor får ofta en sexuell dimension. Speciellt politiskt aktiva kvinnor drabbas hårt av detta. Därför är det av största vikt att dessa hot alltid anmäls, skriver debattören.
Puffetikett
Dagens ETC

Anmäl manstrollen!

Ska kvinnor lära sig leva med hatiska män på nätet? Nej, kvinnor ska inte behöva anpassa sig.

Däremot måste samhället göra de insatser som krävs för att stoppa dessa män som triggas av kvinnor med åsikter, menar Maria Arkeby på Tankesmedjan Tiden.

”Du borde våldtas och dö din jävla hora!” ”Vem har du knullat för att få det där jobbet?” ”Hahaha så asful som du är kommer ingen att bry sig om vad du säger!” Kvinnor drabbas i långt större utsträckning än män av hat och hot på nätet. Syftet är att de ska tystas i debatten och därför är det ett hot mot demokratin och ska anmälas.

Ett samhälle som inte är jämställt är heller inte tryggt. Kvinnor diskrimineras, trakasseras, hatas och hotas. På jobbet, inom fackföreningsrörelsen, i föreningslivet, i hemmet och på nätet. Inte minst på nätet.

Vi använder internet till privat kommunikation, men också till debatt, organisering och aktivism kring frågor som engagerar oss. Näthatet mot kvinnor är därför i allra högsta grad en demokratifråga och Tankesmedjan Tidens projekt ”Avsnoppat” syftar till att uppmärksamma problemet och stärka kvinnor som är aktiva på nätet.

På nätet kommunicerar vi ofta med personer vi aldrig behöver träffa. Det bidrar till att tonen inte sällan blir både rå och aggressiv. Många gömmer sig också bakom anonyma konton för att få utlopp för sitt uppenbara behov att spy ut hat mot andra. Men när det gäller hat, hot och trakasserier mot kvinnor så har det ofta en sexuell dimension, kopplad till kön och utseende.

Det förefaller också vara så att politiskt aktiva kvinnor drabbas hårdare i allmänhet och att typen av frågor som diskuteras spelar roll för vad man utsätts för. Tydliga ”triggers” för näthat är exempelvis jämställdhet, rasism och hbtq-frågor. Då kommer de, manstrollen.

Särskilt utsatta grupper är kvinnliga journalister och politiker. Blotta tanken på att kvinnor yttrar en åsikt verkar vara oerhört provocerande för manstrollen.

År 2017 gjorde människorättsorganisationen Amnesty International en studie bland 778 kvinnliga journalister och politiker i USA och Storbritannien. Flera miljoner Twitterinlägg granskades och studien fann att dessa kvinnor utsattes för ett kränkande eller problematiskt inlägg var 30:e sekund.

Att drabbade kvinnor tystnar är ett stort problem. Men andra kvinnor tystnar också. 

Därför är det så viktigt att hat och hot mot kvinnor, också på nätet, alltid anmäls. Det är upp till polis och åklagare att avgöra när ett brott har begåtts. Inte upp till dig. Det är viktigt för att uppmärksamma problemet, för att få ett rättvisande statistik, men också för att förhindra rena våldsbrott mot kvinnor. Anmäl om du själv blir utsatt. Anmäl om du ser någon utsättas.

För tar du inte ditt ansvar och blir en del av lösningen, då är du en del av problemet.

Någon har upplåtit utrymme där detta kan pågå. Alla är ju överens om att mycket av näthatet är brottsligt, men vilket ansvar bär den som förmedlar kommentaren, inlägget eller mejlet? Idag kan rena dödshot förbli outredda därför att lagstiftningen skyddar nätbolagen och medierna. Kvinnors rätt att tycka saker, att vara med och påverka stryps därför att lagstiftningen inte hunnit med.

Näthat är inget vi ska lära oss att leva med. Det är inget som kvinnor ska acceptera eller anpassa sig efter när de är aktiva på nätet.

Samhället behöver inga manstroll.

Samhället behöver starka, engagerade kvinnor i debatten. 

Maria Arkeby 
biträdande verksamhetschef Tankesmedjan Tiden