Debatt: Ambitionerna inför Paris måste höjas

Idag överlämnar vi – en koalition av unga forskare, ungdomssamordnare, politiker och företagare – vårt ställningstagande till regeringen inför klimattoppmötet i Paris.

Läget är akut. Nyligen fastställde Storbritanniens meteorologiska institut att den globala uppvärmningen sprängt engraderstaket och att 2015 förväntas bli det varmaste året sedan temperaturmätningarna startade. Världen måste nu enas kring ett avtal för att den globala uppvärmningen ska hålla sig så långt under den tvågradiga smärtgränsen som möjligt.

Samtidigt som det stundande klimattoppmötet COP21 i Paris är en unik milstolpe, räcker världens länders nyligen inlämnade förslag på nationella klimatåtgärder inte till: de skulle innebära en alarmerande global uppvärmning på 2,7 grader. Trots att Moder Jord borde vara den mest avgörande aktören vid förhandlingsbordet har hon inte beaktats.

Den unga generationen kommer att ärva konsekvenserna av de beslut som fattas, eller inte fattas, idag. Regeringen har visat en vilja att fokusera på framtidsfrågor och att ta tillvara på ungas kunskap, bland annat genom att för första gången utse en framtidsminister samt inkludera två ungdomsdelegater i regeringens delegation till COP21. Vi välkomnar dessa framsteg, men vi vill se att mer görs för att involvera unga i dagens klimatpolitik.

Som representanter för en bred grupp unga aktiva inom hållbarhetsarbetet – både i Sverige och internationellt – lanserade vi i fredags ett Manifest För Klimatet, där vi uppmanar den svenska regeringen att framföra åtta huvudpunkter som är avgörande för ett framgångsrikt klimatavtal i Paris:

1. En fossilfri och förnybar värld

Parisavtalet måste lägga en grund för att begränsa den globala uppvärmningen till högst 1,5 grader. Som föregångsland måste Sverige uppmana andra länder att vidta mer ambitiösa åtgärder. Samtidigt behöver Sverige trappa upp arbetet på hemmaplan, exempelvis genom att divestera tillgångarna i fossilindustrin och stänga Vattenfalls tyska kolgruvor.

2. Långsiktighet i klimatarbetet

Då världens länders aktuella förslag på nationella klimatåtgärder är otillräckliga, måste de åtaganden som fastställs i Paris antas som ett golv genom en mekanism som binder länder till att höja sina ambitioner under åtagandeperioden.

3. Klimaträttvisa

Parisavtalet måste garantera att de globala utsläppsminskningarna är rättvist fördelade utifrån historiskt ansvar. De länder som hittills stått för de lägsta utsläppsnivåerna och som har minst kapacitet att anpassa sig till klimatförändringarna är de som drabbas hårdast.

4. Mänskliga rättigheter

Klimatfrågan drabbar alla människor på jorden, men de drabbar oss olika. Mänskliga rättigheter, ursprungsfolks rättigheter och jämställdhet måste därför utgöra grundläggande principer för Parisavtalet.

5. Det unga civilsamhällets makt

För att rusta framtida generationer med de verktyg som krävs för att manövrera en framtid drabbad av klimatförändringar och relaterade utmaningar är det avgörande att utbilda, inspirera och involvera den unga generationen.

6. Globalt samarbete inom de planetära gränserna

Forskningen har kartlagt gränsvärden för nio planetära processer inom vilka världssamfundet måste hålla sig för en långsiktigt hållbar utveckling. Då dessa processer samverkar för att upprätthålla ett stabilt klimat bör samtliga planetära gränser beaktas i Parisavtalet.

7. Klimatets centrala roll för global utveckling

Kritik har riktats mot de som uttryckt sin oro för klimattoppmötet istället för att “visa medmänsklighet” genom att förfäras över den 13:e novembers terrorattacker i Paris. Faktum är att klimatförändringar och konflikt går hand i hand: den historiskt långa torkan i Syrien 2006-2011 har nämnts som en av huvudfaktorerna bakom den Arabiska Våren, som i sin tur spunnit på prolifereringen av terrorgrupper i regionen. Klimatförändringarna motverkar även fattigdomsbekämpning och folkhälsan, försämrar sanitära förhållanden och livsmedelstrygghet, försvårar demokrati- och fredsprocesser, samt leder till ökande migrationsströmmar. Därför måste Parisavtalet ta avstamp i existerande internationella avtal för hållbar utveckling – i synnerhet FN:s sjutton nyligen antagna hållbarhetsmål.  

8. Ekonomisk omställning

Ett globalt pris på koldioxid behöver upprättas, och höginkomstländer måste anta nationella mål för en hållbar konsumtion i syfte att frigöra globalt ‘ekologiskt utrymme’ för låginkomstländer att kunna uppfylla grundläggande konsumtionsbehov.

Toppmötet i Paris måste fastslå en konkret plan för det långsiktiga klimatarbetet bortom COP21: det handlar inte om vägen till Paris utan vägen genom Paris, och vi unga står redo att bidra vid varje hållplats.

Felix Antman Debels, LSU:s ungdomsdelegat i den svenska regeringsdelegationen till COP21

Victoria Bignet, Forskningskoordinator för EAT, Stockholm Resilience Centre; Initiativtagare, Nätverket Generation Post 2015

Petter Bjersér, Delegationsledare till COP21, KFUM:s Internationella Delegation

David Collste, Fokalpunkt för Barn och Unga inom FN:s 10-åriga Ramverk för Hållbar Konsumtion och Produktion; Medgrundare, Nätverket Generation Post 2015

Vindar Fritzell, Ungdomsdelegat till COP21, KFUM:s Internationella Delegation

Linnéa Joandi, Ungdomsdelegat till COP21, PUSH Sverige; Klimatledare, Climate Reality Project

Amanda Karestrand, Ungdomsdelegat till COP21; KFUM:s Internationella Delegation

Alva Snis Sigtryggsson, Klimatnätverket, Fältbiologerna

Jennifer Unelius, Internationell samordnare och delegationsledare COP21, PUSH Sverige

Caroline Westblom, Delegationsledare COP21, PUSH Sverige

Shimeng Zhou, LSU:s ungdomsdelegat i den svenska regeringsdelegationen till COP21