AI kan hjälpa företagen till en gratis energilunch

Det är lite rörande att se hur ett antal industripotentater skriver att de vill hjälpa till att betala för en satsning på ökad kärnkraft för att öka tillgången på säkrare energi. Det är sannolikt inga små summor herrarna måste slanta upp. Den finska reaktorn Olkiluoto 3 blev tre gånger så dyr som beräknat och 13 år försenad. Det var världsrekord – då! Nu är det på väg att slås av den brittiska reaktorn Hinkley Point och av Flammanville i Frankrike som fruktas bli fyra gånger dyrare än beräknat.

Ebba Busch (KD) och Romina Pourmokhtari (L) brukar framhålla att kärnkraften är ”planeringsbar”. Det är bäst att de också planerar för högre kostnader och längre tid.

Det är däremot tveksamt om industrin vill vara med på sådana villkor. Industrin har nämligen väsentligt bättre alternativ även om de inte vill ta riktigt i dem. De sitter nämligen på stora resurser av energi som är nära nog gratis men som de inte kommer sig för att använda. Industriledarna känner inte till det eftersom de själva inte är tillräckligt kunniga om hur deras företag fungerar tekniskt och eftersom de har uppfattningen att deras företag sköts helt rationellt och att alla resurser som finns att tillgå därför tas tillvara med automatik.

Kanske kan artificiell intelligens, AI, bli till hjälp att gräva fram dessa dolda tillgångar?

IEA, den internationella energiorganisationen med säte i Paris har under ett drygt decennium tjatat om dessa möjligheter. De har visat att vi använder i runda slängar dubbelt så mycket energi som vi behöver i industri, byggnader och transporter. De har tjatat genom att i sina årsrapporter kallat energieffektivisering för det första bränslet, för ett osynligt kraftpaket och för en dold juvel. De har tjatat genom att visa att effektivisering inte bara är billigt utan har flerfaldig nytta genom att påverka bland annat säkerhet, uthållighet, produktivitet och utsläpp. Men det har inte lett till någon nämnvärd aktivitet hos industriledarna.

På ett vis är det förståeligt. Effektivisering är inte svårt, bara komplicerat! Det är inte svårt därför att praktiskt taget alla vet att man måste byta lite grejor mot några andra. Men det är komplicerat för att veta vilka grejor som ska bytas och att det ibland innebär att man måste konstruera om sitt system. Ett typexempel är att det inte bara handlar om att byta en pump utan man måste konstruera om systemet med pumpen och också byta rörledningar och eventuellt rutiner för översyn och framtida byten.

Det är här AI kan bli till hjälp!

AI kan vara ett sätt för industriledarna att finna detaljerna och att lägga upp ett system för successiva förändringar. Och jag lovar det är mycket billigare och säkrare än ny kärnkraft. Det är också mycket snabbare!

Tror ni mig inte? Kolla med IEA. Eller kolla med vår egen energimyndighet. De har i en ny rapport visat att vi har effektiviseringstillgångar på minst 25 TWh som bara ligger och väntar på att bli använda på kort sikt. Eller som vissa säger:

A free lunch that you are paid to eat.

Ta för er.