Debatt. .

2019-08-28 04:00
De senaste månaderna har våldet ökat i Afghanistan. Förra helgen dödades över 60 personer när en bomb exploderade vid ett bröllop i huvudstaden Kabul.  Foto: AP
De senaste månaderna har våldet ökat i Afghanistan. Förra helgen dödades över 60 personer när en bomb exploderade vid ett bröllop i huvudstaden Kabul.
Puffetikett
Dagens ETC

Afghanistan är inte säkert – varför blundar riksdag och regering för det?

Sedan 9 juli sittstrejkar afghanska barnfamiljer på Norra Bantorget. Snart öppnar Sveriges riksdag – med just den frågan kvar i knät. Barn, kvinnor, hbtq-personer, kristna, ateister och ”vanliga” flyktingar ska skickas till Afghanistan. I motsats till UNHCR och anständiga europeiska länder anser Sverige att det finns tillräckligt säkra områden i Afghanistan, skriver Ingrid Eckerman från Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar.

Ingenting talar för att en varaktig fred i Afghanistan finns inom räckhåll – om inte talibanerna får betydligt större makt än idag. Alternativet är ett fullt utvecklat inbördeskrig.

USA och talibanerna tycktes komma fram till en överenskommelse som skulle vara första steget på vägen mot vapenvila. Men de senaste månaderna har våldet ökat, och Afghanistans säkerhet är skakigare än någonsin. Något resultat från förhandlingarna har inte kommit.

Regeringen och riksdagen är fullt medvetna om situationen i Afghanistan, liksom om rättsosäkerheten på Migrationsverket och i domstolarna. Ändå accepteras Migrationsverkets arbete. Det finns möjlighet att besluta om moratorium, ett tillfälligt stopp för utvisningarna, i väntan på att situationen i Afghanistan stabiliseras. Det är dags för det nu!

USA och talibanledare har slutfört förhandlingarna som har drivits bakom ryggen på den USA-stödda afghanska regeringen. Förhandlingarna har handlat dels om i vilken takt och i vilken utsträckning USA ska dra tillbaka sina styrkor, dels om att talibanerna ska hålla internationella terrorister i schack.

Nu framkommer att talibanerna kräver att USA drar tillbaka alla styrkor, inklusive underrättelseoperatörer. I annat fall kommer de att fortsätta kriget. Den afghanska regeringen å sin sida framhåller att de internationella styrkorna är oumbärliga när det gäller kampen mot terrorism.

Afghaner anser att USA:s reträtt försvagar regeringens förhandlingsmöjligheter med talibanerna. Talibanerna avfärdar den valda regeringen som västs nickedockor och har som mål att ersätta den med ett islamskt emirat. Amerikanska experter å sin sida talar om förräderi och att USA har sålt ut den afghanska regeringen till talibanerna. Den pensionerade amerikanska generalen David Petraeus varnar för att ett totalt tillbakadragande av amerikanska trupper kan ge en värre situation än den i Irak då Obama drog tillbaka trupperna.

Efter att en överenskommelse har skrivits under skulle ”intra-afghanska” förhandlingar ta vid, mellan regeringen och talibanerna. Övriga 20 terroristgrupper skulle fortsatt hållas utanför. Talibanerna avser dock inte att förhandla med vad de anser vara ”en illegal regering”. President Ghani är rasande då han anser att talibanerna får ett starkare förhandlingsläge.

Om de intra-afghanska samtalen trots allt äger rum kan de i bästa fall leda till vapenvila, dock med ökad makt för talibanerna, under förutsättning att alla grupper accepterar talibanledarnas uppgörelse. Talibanerna har stora vapengömmor. Risken för ett allas krig mot alla är uppenbar.

 

Pakistan har stått på den afghanska regeringens sida mot talibanerna. Nu är de i öppen konflikt med Indien, vilket tar mycket av deras resurser. De ser dessutom gärna att Afghanistan är instabilt för att de själva ska kunna få ökat inflytande i regionen.

Framtidsutsikterna för Afghanistans invånare och återvändande flyktingarna kan liknas mellan att välja mellan pest och kolera. Vilket är värst?

 

Talibanerna använder sharia-lagar. En kvinna som levt i väst anses ha begått hedersbrott och riskerar att stenas. Hbtq-personer, kristna och ateister måste, för att inte riskera livet, nogsamt dölja sin läggning respektive (o)tro – vilket strider mot mänskliga rättigheter. Flickor tvingas sluta skolan i förtid. Traditioner som barnäktenskap och danspojkar (bacha bazi) blir kvar.

I ett inbördeskrig är det civila, framför allt barnen, som drabbas hårdast. Infrastruktur förstörs, som vägar, skolor, sjukvårdskliniker. Risken för matbrist och epidemier ökar.

 

Redan idag finns flera miljoner internflyktingar i Afghanistan. De har flytt andra delar av landet på grund av lokala konflikter eller naturkatastrofer, eller de är återvändare från Iran och Pakistan. I flyktinglägren runt storstäderna råder brist på mat, vatten, sanitet, hälsovård, skolor. Arbetslösheten är 30 procent. Medellivslängden på 52 år är lägst i världen, spädbarnsdödligheten högst. 60 procent av kvinnorna är änkor.

Situationen för ”återvändande” flyktingar blir svår. Det är inte bara den allmänna risken för våld eller situationen som internflykting som drabbar dem. De som bott i Afghanistan har ofta personliga fiender. Många från Iran är hazarer som aldrig har varit i Afghanistan. De riskerar fortsatt diskriminering och ökad risk för attentat. Kvinnor, hbtq-personer och avfällingar från islam riskerar livet. Barnen löper risk att säljas som barnbrudar eller dans­pojkar för mat till övriga familjen.

Ingrid Eckerman 
Grundare av nätverket Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!