Tusentals och åter tusentals drömmar om ett bättre liv har släckts i Medelhavet bara i år. Döda kroppar flutit stela mot stränder, stenkast från turiststråk. Foppatofflor och små ryggsäckar flutit i vågorna.

I dagens tidning hittar du 14 porträtt av 17 människor. De här människorna har lyckats med vad tusentals andra människor misslyckats med i år: att ta sig till Sverige i jakten på ett bättre liv.

Flera har tvingats lämna sin familj i hemlandet. Resan har bedömts som för farlig för barnen. De har pantsatt relationer, drömmar och stora delar av sina liv för att komma hit.

Men människorna som nu kommer till Europa är inga svaga stackare. Precis som vår ledarskribent Roya Hakimnia nyligen skrev är vad dessa människor har åstadkommit de senaste dagarna något av en liten revolution.

De är modiga människor som vågat sätta sina liv på spel för sina förhoppningars skull.

Många gånger när nyhetsmedier, Dagens ETC inräknat, skriver om flyktingströmmarna, görs människor anonyma. De blir till en i mängden, blir namn- och historielösa.

Först när vi ställs öga mot öga med människorna på flykt påminns vi om att det finns verkligt liv bakom statistiken. Vanliga människor bakom siffrorna.

Fotografen Carlos Zaya och reportern Jörgen Lund tillbringade en dag på Stockholms centralstation. Titta på bilderna i tidningen. Titta på blickarna i kameran. 14 porträtt och 17 människoliv. Inget mindre än så.