Debatt: Varför så tyst om den nya kommunallagen?

Agneta Stark skriver klokt om grundlagarna i sin ledare (Dagens ETC 1/8 -16). Men jag undrar om inte ännu en lag, Kommunallagen, borde vara en grundlag med tanke på vilken enorm betydelse den kommunallag som antogs 1991 hade för nyliberalismens systemskifte.

En grundlag ska, som namnet säger, handla om samhällets grunder och det gjorde verkligen denna lag. Det var stora förändringar som skedde då. Kommunerna fick nya ansvarsområden, som skolan och äldreomsorgen, samtidigt som deras ekonomiska möjligheter ströps.

Rödgrön sjudagarstidning – prenumerera nu!

Den här artikeln kommer från lördagsnumret av Dagens ETC. Som prenumerant får du Dagens ETC sju dagar i veckan – på helgerna rakt ner i din telefon, surfplatta eller dator.

Stöd Sveriges rödgröna tidning genom att bli prenumerant.

Lagen öppnade också för utförsäljning av kommunala bolag som tidigare varit ålagda att förse medborgarna med så billig och bra service som möjligt. 

Den regeln och de flesta statliga regleringarna om hur verksamheten skulle bedrivas, togs bort när 1991 års kommunallag drevs igenom, under vad Margareta Norlin (journalist som skrev en bok i ämnet, reds. anm.) kallade, ”en öronbedövande tystnad”. Om jag minns rätt berättade hon att hon hittat två debattartiklar och åtta notiser om denna genomgripande förändring i de svenska tidningarna. Detta genomgripande systemskifte blev aldrig den valfråga det borde varit trots att det klubbades strax efter valet 1991. Man kan verkligen fråga sig varför. 

Ett exempel på hur okänd denna lag var även bland personer som samhällskunskapslärare är den skrivning i samhällskunskap som min dotter fick när den nya kommunallagen varit i bruk ett par år. Alla frågorna handlade om den gamla kommunallagen som om den fortfarande gällde. Och det var säkert inte bara hennes samhällskunskapslärare som inte hade en susning om vilka lagar som gällde i kommunerna. 

Nu förbereds en ny kommunallag som förväntas träda i kraft den 1 januari 2018. Den var ute till remiss fram till den 31 oktober 2015.

Är det någon som märkt detta i den offentliga debatten?

Vilken betydelse kommer den att få?

Enligt den ska det till exempel ”tydliggöras att kommuner och landsting ska verka för konkurrensneutralitet och följa EU:s statsstödsregler”. Dessutom ska ”kommuner och landsting under nästa mandatperiod på försök kunna införa majoritetsstyre”.  Kommun- och landstingsstyrelsen ska också ”kunna ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders verksamhet”. 

Det låter som en möjlighet för ett majoritetsparti att genomföra beslut utan föregående debatt med övriga partier.

I en ny kommunallag borde det finnas bestämmelser som hindrar utförsäljning av väsentlig samhällsservice. Ty i motsats till vad Margaret Thatcher trodde så finns samhället. Och för att våra levnadsbetingelser ska ligga på en rimlig nivå måste lagarna värna om det.

Och framför allt: den borde inte kunna genomföras utan debatt!