Opinion
Debatt: Det är dags nu, regeringen Kristersson, att erkänna Folkmordet 1915!
Armeniska överlevare i Urfa, Turkiet.
Bild: Father Rafael/WikimediaDagens ETC.
Nu när Sverige har blivit medlem i militäralliansen Nato kan Turkiets godkännande inte heller längre vara ett hinder för den svenska regeringen att erkänna folkmordet 1915.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Den 24 april 1915 arresterades runt 250 armeniska läkare, advokater, politiker, journalister av turkiska nationalister. Det kom att bli starten på det folkmord på cirka 1 miljon armenier och hundratusentals assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker av de så kallade ungturkarna i Osmanska riket. De flesta offren dödades under åren 1915 – 1916, men förföljelserna fortsatte fram till 1923. Utrotningen av armenierna hade dock pågått länge – ända sedan slutet av 1800-talet genom massakrer och pogromer!
Folkmordet och den dödliga jakten på armenier ledde till att det nu bor fler armenier i diasporan, dvs utomlands än det bor armenier i Armenien. Att Turkiets strävan att utrota det armeniska folket inte är avslutad visade sig nu senast när Azerbadjans president Aliyev med stöd av Turkiets Erdoğan anföll Artsakh (Nagorno-Karabakh) och rensade enklaven på de 150 000 armenier som bodde där.
Mot bakgrund av den nazistiska Förintelsen kom FN:s folkmordskonvention till 1948. FN ville med konventionen ”mobilisera det internationella samfundet mot varje upprepning av detta det grövsta av alla internationella brott.” FN:s kommitté har definierat utrotningen 1915 av 1 miljon armenier och hundratusentals andra kristna som ett folkmord – vilket också den svenska riksdagen gjorde 2010 och gett den svenska dåvarande regeringen Reinfeldt i uppdrag att genomföra erkännandet genom nödvändiga diplomatiska handlingar.
Samma dag – den 24 april 2021 - som USA:s president Joe Biden officiellt erkände folkmordet 1915, orsakade dåvarande utrikesministern Ann Linde stor debatt i Sverige genom att benämna folkmordet 1915 för ”massövergrepp”. Kritiken var massiv och kritikerna undrade varför regeringen Löfven inte bara kunde följa sitt eget partis erkännande av folkmordet från 2010.
”Det är viktigt att vi minns och lär oss av de mörka kapitlen i vår historia för att förhindra upprepning av massövergrepp” sa Ann Linde i en debatt i riksdagen. Att regeringarna i Sverige inte lärt sig något av FN:s folkmordskonvention visar regeringens förhållande till det som idag sker i Gaza och som av FN:s utsände definierats som folkmord.
I juli i år kan det bli straffbart i Sverige att förneka Förintelsen och andra folkmord enligt ett förslag av kulturminister Parisa Liljestrand. Då får regeringen Kristersson och deras stödparti ett gyllene tillfälle att genomföra sina vallöften och riksdagens beslut från 2010. Nu när Sverige har blivit medlem i militäralliansen Nato kan Turkiets godkännande inte heller längre vara ett hinder för den svenska regeringen att erkänna folkmordet 1915.
