Debatt. .

2017-04-19 16:08
”Vi måste fyrdubbla skyddet av skog med höga naturvärden i Sverige för att känsliga arter ska klara sig" skriver debattören Frode Plym, Sverigechef på Greenpeace. Bild: Fredrik Sandberg/TT
”Vi måste fyrdubbla skyddet av skog med höga naturvärden i Sverige för att känsliga arter ska klara sig" skriver debattören Frode Plym, Sverigechef på Greenpeace.

Var är pengarna, regeringen?

”Jag blir frustrerad av regeringens vårbudget. Frustrerad därför att den satsar så många vackra ord på miljön, men så få kronor”, skriver Frode Pleym, Sverigechef på Greenpeace.

Jag blir frustrerad av regeringens vårbudget. Frustrerad därför att den satsar så många vackra ord på miljön, men så få kronor.

”Det är regeringens ambition att miljömålen ska nås”, står det i budgeten. Okej, men var är pengarna då? Sverige kommer inte att klara mer än två av våra 16 miljömål till år 2020. I det läget borde det ske stora ökningar av miljöbudgeten varje år. Istället fortsätter miljö- och naturvård att vara en av de absolut minsta budgetposterna med mindre än en procent av utgifterna.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Ta skogen, till exempel. Om tre år har Sverige lovat FN att skydda 17 procent av naturen, och samtidigt har Sverige egna miljömål om att återställa levande skogar med biologisk mångfald. Vi måste fyrdubbla skyddet av skog med höga naturvärden i Sverige för att känsliga arter ska klara sig. För att klara av detta behövs ökade satsningar. Det kostar pengar att inventera var det finns skogar med höga naturvärden, och det kostar att bilda naturreservat och ersätta markägare.

Men den här budgeten kommer inte att göra så att vi klarar målen om levande skogar. Regeringens prat om miljömålen verkar vara tomma ord.

Och se på klimatet. Den stora satsning som Isabella Lövin och Magdalena Andersson skryter om är 500 extra miljoner till klimatklivet, alltså lokala klimatsatsningar i kommuner och hos företag. De beräknar att klimatklivet väntas minska de årliga utsläppen med motsvarande 1,5 miljon ton koldioxid.

Låt mig sätta det i perspektiv. Idag är de årliga svenska utsläppen ungefär 40 miljoner ton koldioxid. Om vi ska klara klimatavtalet från Paris kan Sverige bara släppa ut tre miljoner ton koldioxid per år.

De inhemska utsläppen behöver alltså minska med motsvarande 25 stycken klimatklivet. Det är då man frågar sig: var är alla satsningar för att komma tillrätta med grundorsakerna till utsläppen, för att minska utsläppen från transporter, livsmedel och konsumtion tillräckligt mycket? Var är investeringarna för att på riktigt minska resorna med flyg och bil och för att öka transporterna med tåg?

Jag kan förstå en av orsakerna till att regeringen går försiktigt fram: det finns ett kompakt motstånd mot miljövård i riksdagen. Oppositionen kan inte ens svälja regeringens beskedliga miljösatsningar, utan lägger istället energi på att kritisera en eventuell framtida flygskatt. Det är under all kritik. Alla politiker måste ta miljön på allvar även i budgetsammanhang.

Det är lätt att känna frustration, som sagt. Men det finns också ljuspunkter som gör att det går att känna hopp.

För första gången finns i år en miljöbilaga till budgeten, ett dokument som visar hur stora utmaningarna är på klimatområdet. För första gången innehåller budgeten också nya mått på välstånd vid sidan av BNP, så att man kan mäta ifall luftkvaliteten och människors hälsa blir bättre.

Med miljöbilagan och de nya välfärdsmålen sätts en ny målbild upp. Regeringens arbete handlar inte om att maximera antalet kronor och ören som är i omlopp. Regeringens uppgift är att se till så att människor mår bra, och att levnadsmiljön i framtiden gör det möjligt för våra barn att leva bra liv.

Regeringen investerar fortfarande för lite i en god miljö. Men det kan också vara så att orden måste komma först. Tanken måste formuleras innan pengarna kan satsas.

Jag förutsätter att samtliga riksdagspartier närstuderar miljöbilagan, begrundar den, och till höstbudgeten försöker trumfa varandra i miljösatsningar. Vem blir först med att satsa tillräckligt mycket pengar för att vi ska skydda en femtedel av skogen? Vem blir först med att satsa pengar som minskar Sveriges koldioxidutsläpp från 40 till tre miljoner ton per år?

Frode Pleym  
Sverigechef på Greenpeace