Debatt. .

2017-09-25 04:00
Transportindustrin står för 22 procent av Sveriges totala utsläpp. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Transportindustrin står för 22 procent av Sveriges totala utsläpp.

Utsläppen minskar – men inte fort nog

Sedan 2010 har utsläppen minskat, men ambitionsnivån behöver höjas. Ju längre vi skjuter insatser framför oss desto kraftfullare åtgärder behövs så småningom.

Som första land i världen redovisar Sverige sedan snart två år tillbaka kvartalsvisa utsläppsdata för växthusgaser. Från att ha uppvisat stigande utsläpp under flera kvartal pekar nu siffrorna, om än försiktigt, i rätt riktning.

Utsläppen minskade under första kvartalet 2017 med 0,5 procent jämfört med samma period 2016. Samtidigt gick ekonomin starkt framåt och BNP steg med 3,9 procent.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Nedan kommenterar vi SCB:s statistik över förändringar i utsläpp och förädlingsvärde för några viktiga sektorer varefter vi sammanfattar utvecklingen under perioden.

Sektorn el, gas och värme uppvisar en positiv utveckling. Utsläppsminskningen kvartal 1 2017 var 11,6 procent jämfört med samma kvartal året innan. Samtidigt minskade förädlingsvärdet med 3,7 procent.

Utsläppen från sektorn är till stor del väderberoende och varierar stort. Den redovisade minskningen förklaras av en varmare vinter jämfört med vintern innan.

Eftersom sektorns utsläpp motsvarar 17 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, behöver den långsiktiga trenden vara tydligt minskande.

Utsläppen från tillverkningsindustrin, som står för nästan en fjärdedel av Sveriges samlade klimatpåverkan (23 procent), ökade under första kvartalet med 2,4 procent jämfört med samma period 2016. Samtidigt ökade förädlingsvärdet med 3,2 procent, en utveckling som inte imponerar.

Stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalie- och cementproduktion är de sektorer som bidrar mest till utsläppen av växthusgaser. Störst utsläppsökning stod cementindustrin för.

Utsläpp från transporter är ett kapitel i sig. Transporter bidrar till utsläpp i flera andra sektorer. Utsläpp från inrikes transporter (gods- och persontransporter, inklusive privatbilism) har också fått ett specifikt reduktionsmål enligt miljömålsberedningens sjupartiöverenskommelse.

För att nå målet om 70 procent lägre utsläpp 2030 jämfört med år 2010 behöver sektorn minska sina utsläpp med 6–7 procent per år, något vi idag är långt ifrån.

Transportindustrin (det vill säga transporter minus privata vägtransporter av alla fordonsslag samt övriga branschers vägtransporter av alla fordonsslag) står för 22 procent av Sveriges totala utsläpp.

Utsläppen kommer enligt SCB till största delen från sjöfarten, men ökningen som uppgick till 9 procent under första kvartalet ”syns både för flyg, sjöfart och landburna transporter”.

Delvis kan ökningen förklaras med internationell bunkring av flyg- och fartygsbränsle. Bunkringen, där bunkerbränsle till utrikes sjöfart står för merparten, är så omfattande att det påverkar utsläppsstatistiken för hela transportbranschen.

Utsläpp från internationell bunkring påverkar förstås klimatet men utsläppen ska inte räknas med i Sveriges åtagande för utsläppsminskningar. Förädlingsvärdet steg med 1,4 procent under kvartalet jämfört med samma period 2016.

Utsläppen från stat, kommun och landsting (offentlig sektor) minskade med 3,1 procent under årets första kvartal. Samtidigt ökade förädlingsvärdet med 2,2 procent under motsvarande period. Även om offentlig sektor bara står för cirka 1 procent av de samlade utsläppen är signalvärdet viktigt och minskningen är betydligt större nu än under kvartalet innan.

Hushållens utsläpp kommer till stor del från biltransporter. Hushållens utsläpp, inklusive ideella organisationer, minskade med 3,8 procent för första kvartalet.

En förklaring är ökad användning av biodiesel. Även användningen av fossil diesel ökar samtidigt som bensinförbrukningen minskar. Utsläppen av växthusgaser från hushåll och ideella föreningar utgör 13 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Hushållen bidrar inte med något förädlingsvärde.

Även om SCB:s siffror inte rakt av kan användas till att uttala sig om huruvida Sverige klarar utsläppsmålen eller ej ger de en bra fingervisning.

Den senaste sammanställningen av SCB:s kvartalsvisa statistik låter glädjande jämfört med fyra kvartal med rapporter om ökande utsläpp.

Men att utsläppen minskar med 0,5 procent jämfört med kvartal 1 2016 samtidigt som BNP steg med 3,9 procent är inte gott nog. Särskilt inte om förklaringen inte är effektiviseringar utan en mild vinter. Sjupartiöverenskommelsen att till år 2045 nå nettonoll i klimatpåverkan kräver en genomsnittlig minskningstakt på 5–6 procent per år.

Sedan 2010 har utsläppen minskat, men ambitionsnivån behöver höjas. Ju längre vi skjuter insatser framför oss desto kraftfullare åtgärder behövs så småningom.

Det är nu angeläget att såväl politiken som näringslivet tar nya krafttag och i närtid visar upp en trovärdig färdplan för att nå klimatmålen, så att SCB:s klimatkurvor kan visa en tydligare minskningstakt. 

Amanda Grönros & Markus Larsson 
Fores klimat- och miljöprogram