Debatt: Sverige är inte längre ett föredöme

EU upplever just nu sin värsta kris genom tiderna. Det som omtalas som "flyktingkrisen" är en politisk kris som har uppstått på grund av att EU:s ledare inte tar sitt ansvar för den svåraste flyktingsituationen i världen sedan det andra världskriget. Under flera år har vi sett människor dö i Medelhavet på väg till Europa. De flyr från krig och terror och riskerar livet för att få söka skydd här. Saken har diskuterats tillräckligt länge för att vi ska kunna konstatera att EU-ländernas regeringar i nuläget saknar solidariteten och den politiska viljan att rädda dessa människors liv. De fokuserar istället på att stärka gränserna och vi har i flera fall hört hur de bygger sin retorik på rädsla, främlingsfientlighet och rasism.

Sverige har varit drivande i diskussionerna på EU-nivå och arbetat för att medlemsländerna ska ta sitt ansvar och ta emot flera flyktingar. Och regeringen har kunnat stå för sin hållning som det land i EU som i proportion till sin befolkning tagit emot flest flyktingar. Sverige har i relation till de flesta andra länder varit ett föredöme. Nu väljer regeringen att gå i en helt annan riktning.

I två steg har regeringen sett till att Sverige totalt har tappat sin trovärdighet som förebild och förespråkare för att EU över huvud taget ska ha ett flyktingmottagande. Med sitt beslut att införa tillfälliga gränskontroller gjorde Sverige avsteg från en av de grundläggande principerna för EU-samarbetet, den fria rörligheten för personer. Sverige är inte det första EU-landet som gör detta för att minska antalet flyktingar som söker sig hit och kanske har det inte stor påverkan på möjligheterna för människor att söka asyl just i Sverige. Men det är en stark och tydlig signal, både gentemot flyktingar och gentemot övriga EU-länders regeringar om att det här är en rimlig åtgärd. Europeiska kommissionen, som har till uppgift att upprätthålla EU:s regler, hanterar dessa avsteg med en förvånansvärd flathet och det är sorgligt att denna centrala princip för EU-samarbetet skulle visa sig vara så skör.

När regeringen i ett andra steg presenterade den flyktingpolitik som ska gälla under den resterande delen av mandatperioden kom det som en chock för mig och många andra. Ingen hade trott att en rödgrön regering skulle lägga fram åtgärder som går så tydligt emot ett humant flyktingmottagande. Att genomföra försämringar som slår så hårt mot enskilda människor för att avskräcka flyktingar är fullständigt ovärdigt. Regeringen vet att tillfälliga uppehållstillstånd och begränsad anhöriginvandring kommer att påverka flyktingars möjligheter att leva ett bra liv i Sverige, och det gäller särskilt barnen. Regeringen vet att id-kontroller kommer att stoppa flyktingar med asylskäl vid tåg- och färjeterminaler. Och att regeringen begränsar möjligheten för övriga skyddsbehövande att få uppehållstillstånd talar sitt tydliga språk. Regeringen hävdar att syftet är att sätta press på andra medlemsländer att ta sitt ansvar. Och det är oerhört cyniskt och inhumant att använda människor som brickor i ett sådant maktspel med andra EU-länder som regeringen dessutom är dömd att förlora. Att Sverige med sin tidigare relativt generösa flyktingpolitik väljer att sänka sig till EU:s miniminivå bekräftar bara de länder som hållit sina gränser stängda. Sverige kommer användas som det avgörande beviset för att det inte går att ha en generös och human flyktingpolitik.

Sverige borde istället framhärda i sin övertygelse att det går att ta emot flyktingar och att det är det enda rimliga att göra när så många människor i världen behöver skydd. Sverige borde visa att en human och generös flyktingpolitik betalar sig i form av ett bättre samhälle. Det är särskilt viktigt när flyktingar blandas ihop med de terrorister som de flyr ifrån.

Att ge skydd till de som flyr krig och konflikter är grundläggande för ett samhälle som bygger på värden om solidaritet, medmänsklighet och mänskliga rättigheter.  Med regeringens förslag kommer vi under de närmaste tre åren att leva i ett slutet land där dessa värden i praktiken har satts på undantag. Det skrämmer mig att tänka på vad det kan göra med vårt samhälle. Och med ett Sverige som inför gränshinder och lägger sig på EU:s miniminivå för flyktingmottagande förlorar EU en god kraft som behövs så oerhört mycket just nu när två av EU:s viktigaste grundprinciper står på spel. Den fria rörligheten och respekten för de mänskliga rättigheterna.

Regeringens förslag är resultatet av en kortsiktig affektpolitik som kommer att få oöverskådliga konsekvenser för EU och för det svenska samhället. Men jag sätter mitt hopp och min tilltro till alla goda krafter att spjärna emot och stoppa den här utvecklingen. Jag kommer fortsätta att göra allt i min makt som EU-parlamentariker för att EU ska leva upp till sina åtaganden om öppenhet, medmänsklighet och respekt för de mänskliga rättigheterna.