Debatt: Svaret på attackerna får inte bli mer övervakning

När det öppna och fria samhället hotas får svaret inte bli att begränsa den personliga integriteten, skriver Bodil Ceballos (MP), med anledning av EU-förslaget om att samla in och lagra uppgifter om alla flygpassagerare.

Alla människor ska kunna leva i ett tryggt samhälle, och efter terrordåden i Paris är det rimligt att kräva åtgärder från politiker. Men kampen mot terrorismen får inte gå ut över det öppna samhället. Svaret på Parisattackerna kan inte bli en utökad massövervakning, av flera skäl.

Ett förslag som nu lyfts upp på dagordningen är det register som kallas PNR och där EU föreslås samla in och lagra uppgifter om alla flygpassagerare. Det handlar till exempel om flygresor, kreditkortsnummer och hotellvistelser. Uppgifterna, även för resor inom Europa, ska lagras centralt i fem år. Tanken är att upptäcka terrorister på ett tidigt stadium.

Miljöpartiet och våra gröna partikollegor har kämpat emot PNR i EU-parlamentet. Det som nu hänt ändrar inte vår inställning.

Rätten till privatliv och privata kommunikationer måste försvaras. Den europeiska stadgan om grundläggande rättigheter slår tydligt fast att varje inskränkning av dessa rättigheter måste vara proportionerlig och nödvändig. Att samla in omfattande uppgifter om alla flygpassagerare och att lagra dem under lång tid är vare sig proportionerligt eller nödvändigt. Det är tydligt i den prejudicerande domen i EU-domstolen våren 2014 som ogiltigförklarade datalagringsdirektivet och som kommer att vara vägledande för kommande lagar om massövervakning.

PNR strider också mot den fria rörligheten i Europa och mot principen att man är oskyldig tills motsatsen bevisas. Som lagstiftare är det vår uppgift att bevaka att de lagar vi antar inte strider mot gällande rätt men också att de är kostnadseffektiva. Kostnaden för liggande förslag har beräknats till 500 miljoner euro och då är frågan om vi får valuta för pengarna eller om vi på ett bättre sätt kan skapa trygghet för medborgarna.

Jag menar att det inte är mer data vi behöver. Persondata finns redan i en mängd register. Det finns inte heller tydliga bevis för att massinsamling av data är effektivt för att bekämpa terrorism. Den som inte vill bli sedd kan lätt kringgå PNR-systemet genom att ta bilen, sova hos en kompis och betala kontant. Datainsamlingen kommer i huvudsak att handla om att övervaka allmänheten som helhet och att söka efter eventuella gärningsmän efter att brott begåtts, inte förebyggande brottsbekämpning.

Det problematiska med massövervakning är också att det kan skapa en falsk känsla av trygghet. Istället för massövervakning behöver vi effektiva insatser för att förebygga och stoppa terrorism.

En effektiv åtgärd är bättre samordning mellan polis och säkerhetspolis i de olika EU-länderna, så att de kan utbyta information om misstänkta brottslingar.

Det behövs också bättre vapenkontroll. Gröna partier i Europa har länge arbetat för att motverka den illegala vapenhandeln, men Frankrike var ett av de länder som kämpade emot när EU antog hårdare vapenlagar för åtta år sedan.

EU-länderna bör också satsa mer på socialt arbete och minskat utanförskap för att motverka våldsbejakande extremism. Inte minst behövs insatser i fångvården i syfte att de intagna inte lämnar anstalten ”värre” än när de togs in. En av gärningsmännen i Paris rekryterades i fängelset. Det handlar också om att ge resurser till lokalt arbete mot rekrytering till extrema rörelser och att stötta dem som hjälper människor att lämna våldsbejakande sammanhang.

Arbetet mot terrorism måste vara långsiktigt. Vi får inte falla till föga för lockelsen att handla i affekt. När det öppna och fria samhället hotas får svaret inte bli att begränsa den personliga integriteten. Alla åtgärder mot terrorism måste vara förenliga med grundläggande medborgerliga rättigheter.