Djurens perspektiv som bortblåst i debatten om skolmat

Vegansk skolmats vara eller icke vara rör i allra högsta grad andra djur, och deras intressen bör väga tungt i debatten. Trots detta reduceras den pågående debatten om skolmat till en konflikt mellan olika mänskliga intressen. Kännande individer döps om till “mat” och görs till en fråga som kan debatteras utan att deras perspektiv tas i beaktande.

Ett exempel är SD-ledaren Jimmie Åkessons vårtal den 2 maj, då han ställde SD:s ambition om en nationell lagstiftning om kött varje dag i skolan mot vad han kallar för ”anti-kött-fraktionen inom vänstern” som han anser hänvisar till “obskyr forskning”. Utöver det anmärkningsvärda i att kalla gedigen forskning för “obskyr” uteblir djurens perspektiv helt och hållet.

I en ledare i Expressen kritiserar Ann-Charlotte Marteus med rätta ett liknande resonemang hos landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). Marteus lyfter allvarliga hälsorisker med rött kött och skriver att “evidensbaserade råd avfärdas som elitiska pekpinnar”. Men även här utelämnas djuren.

Parallellt med debatten matas barn och unga, både bildligt och bokstavligt, med köttnormativa perspektiv i och utanför skolan. De lär sig att människan står i centrum och att andra djur är resurser tillgängliga att utnyttja.

Köttnormen blev smärtsamt tydlig när SVT intervjuade elever om Livsmedelsverkets nya kostråd som säger att en bör äta max 125 gram rött kött i veckan, men gärna baljväxter varje dag. Majoriteten av eleverna uppgav att de åt mycket kött, ibland flera gånger om dagen, och endast en att hen var vegan.

Invanda traditioner och mänsklig valfrihet kan inte väga tyngre än de liv som bokstavligen står på spel.

Detta visar hur unga socialiseras in i köttnormen. De ges helt enkelt inte förutsättningar att vare sig ifrågasätta animaliekonsumtion eller att välja annorlunda. Detta om något är tecken på avsaknad av valfrihet.

De köttpopulistiska utspelen visar så tydligt att dessa krafter tycker det är viktigare att hålla fast vid vanor än att lyssna till vetenskapen eller förse unga med verktyg att tänka kritiskt och agera för en hållbar och rättvis värld.

Här har skolan ett ansvar att erbjuda alternativ som skapar förutsättningar för elever att föreställa sig och verka för hållbara och etiska relationer mellan människor och djur. För detta krävs att djurs perspektiv lyfts och att skolan erbjuder mat som inte bygger på att djur lider och dör.

I Sverige lever djur i smutsiga, trånga djurfabriker där lönsamhet och effektivitet står överst på priolistan. Djurrättsalliansen dokumenterar dessa individers livsöden för att alla ska få insyn och kunna fatta välgrundade beslut.

Varje år dödas över 120 miljoner landlevande djur på svenska slakterier och årligen dödas även flera miljarder fiskar i Sverige. Information om hur djur faktiskt behandlas i svensk livsmedelsindustri finns tillgänglig för alla att ta del av. Ändå ignoreras deras intressen i debatten om skolmat och det är inte etiskt försvarbart.

Skolmat är inte bara en fråga om smak, vana eller valfrihet. Det är en fråga om rättvisa. En fråga om hur vi som samhälle behandlar andra kännande individer. Invanda traditioner och mänsklig valfrihet kan inte väga tyngre än de liv som bokstavligen står på spel.

När vetenskapen pekar mot växtbaserad kost som bättre för hälsa och klimat, och när djur varje dag betalar priset med sina liv, finns det ingen rimlig grund att hålla fast vid köttnormen. Djuren är och bör vara centrala i debatten om vilken mat som ska serveras under skollunchen. Och ur djurens perspektiv är vegansk skolmat en självklarhet.