Debatt: Slopa tampongskatten!

I samband med uppropet #mensautanmoms startade vi även en namninsamling, som i skrivande stund har över 5 700 underskrifter.

Kommentarerna på namninsamlingen talar klarspråk. Många framhåller att mensskydd är en nödvändighet (till skillnad från exempelvis hotellbesök eller cateringtjänster där momsen ligger på tolv procent). Andra bekräftar att mens inte är något en väljer. En ung person, som skrev under namninsamlingen, kommenterade att hen lägger pengar ur egen ficka på mensskydd varje månad, och tydliggör att det är för dyrt.

Men kampanjen möttes inte bara av hejarop. Det fanns givetvis också kritiska röster. Frågor som ställdes var: Kommer det verkligen hjälpa att sänka skatten? Företagen kan ju välja att behålla de höga priserna ändå! Och varför ska mensare slippa momsen på mensskydd, när rakhyvlar minsann kostar pengar?

Vad många inte tänker på är att den symboliska aspekten väger minst lika tungt i denna fråga. Skatten, som är en lagstadgad skyldighet, straffar livmoderbärarens plånbok varje gång den behöver köpa mensskydd. Mens är inget val. Mensskydd är någonting essentiellt och ska därför inte beskattas som en lyxvara. 

Vi anser att det är en skyldighet i jämställdhetens namn att sänka mensmomsen.

I dag, den 28 maj, är en viktig och symbolisk dag för hela mensrörelsen eftersom det är Internationella mensdagen (International Menstrual Hygiene Day). Sedan 2014 har denna dag uppmärksammats, främst internationellt, för att belysa de utmaningar och hinder som världens menstruerande står inför. Men dagen är också till för att lyfta fram lösningar!

Menstruation är fortfarande ett tabu. Mensare stigmatiseras och det finns fortfarande många kunskapsluckor när det handlar om livmoderbärares hälsa. Ett exempel är endometrios, en sjukdom som drabbar en av tio livmoderbärare, det vill säga tio procent av alla menstruerande personer.

En artikel publicerad på Läkartidningen.se (4/5) konstaterar att det saknas kunskap om smärtlindring för personer som lider av endometrios, det påpekas även att det behövs bättre metoder för att kunna fastställa diagnos. Socialstyrelsen släppte i mars sin remissversion av riktlinjer för vård av endometrios, men som organisationen Lingonkollektivet visat på finns det även här stora brister på ett flertal punkter.

Bland annat tar Socialstyrelsen inte hänsyn till att endometrios är en sjukdom som drabbar även barn, och därmed förhindras tidiga insatser för att stoppa sjukdomsförloppet. Många som fått diagnosen vittnar om att det tagit lång tid och många läkarbesök innan deras besvär tagits på allvar.

Men varför pratar vi om endometrios, kanske många av er tänker? Vi vill lyfta fram att frågan om sänkt moms på mensskydd är inte ett isolerat problem, utan att mensmomsen symboliserar en patriarkal ordning där frågor som rör livmoderbärare sällan prioriteras eller tas på allvar.

Tillgång till mensskydd borde vara en självklarhet. En strukturell förändring måste ske för att det ska bli verklighet, men vi uppmuntrar alla individer att sprida kunskap om mens. Att Apotek Hjärtat valde att sänka sina priser är ett steg i rätt riktning, men nu kräver vi att det sker konkreta förändringar i lagstiftningen. Tillsammans vill vi sätta press på politiker att ta ställning i frågan om allas rätt att mensa utan moms.