Debatt. .

2017-10-02 08:00
Den borgerliga dominansen är närmast total bland Sveriges största dagstidningar.  Bild: Anders Wiklund/TT
Den borgerliga dominansen är närmast total bland Sveriges största dagstidningar. 

Så inskränks demokratin i Mediesverige

Ett problem är då att praktiskt taget all press i Sverige är politiskt bunden, mer eller mindre färgad. Och att – på riksplanet – samtliga tidningar utom en presenterar sig som borgerliga.

”Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma.”

Så heter det när Sveriges riksdag presenterar sig och demokratin på nätet.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Vidare: ”I Sverige finns rättigheterna angivna i grundlagen. Där står att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare.”

Vad står det mera?

Det står att riksdagsledamöterna ”ska representera människorna i Sverige” och att de ska ”se till att folkets vilja genomsyrar besluten som riksdagen fattar”.

Hur får ledamöterna i riksdagen reda på ”folkets vilja”?

En viktig källa – den viktigaste, skulle många säga – är den fria pressen. Och den opinionsbildning som drivs i den.

Ett problem är då att praktiskt taget all press i Sverige är politiskt bunden, mer eller mindre färgad. Och att – på riksplanet – samtliga tidningar utom en presenterar sig som borgerliga.  

Den enda av de största riksspridda tidningarna som inte har en borgerlig ledarsida är Aftonbladet. LO behöll 9 procent av tidningen, när man sålde den till det borgerliga pressföretaget Schibsteds – som också äger Svenska Dagbladet (M). De nio procenten omfattar ledar-, kultur- och debattsidorna.

Den icke borgerliga fria pressen på riksplanet i Sverige är alltså nio procent av en enda tidning.

På lokalplanet är det nästan lika illa. Där finns en klar dominans av L och M. Nyligen såldes Värmlands Folkblad (S) till Nya Wermlands-Tidningen (M), som nu är det enda och följaktligen helt dominerande tidningsföretaget i Värmland.

I en ledare i Värmlands Folkblad 30/1 2017 hette det bland annat: ”Arbetarrörelsen i Värmland har ägt sin tidning i 99 år. (…) Den viktiga konkurrensen mellan två tidningshus försvinner.”

I Småland och Västergötland dominerar Hall-pressen, borgerlig (L): Jönköpings-Posten, Värnamo Nyheter, Smålands-Tidningen, Smålands Dagblad, Smålänningen, Vetlanda-Posten, Tranås Tidning, Tranåsaktuellt, Västgöta-Bladet, Veckobladet, Skaraborgs läns Tidning, Falköpings Tidning, Skövde nyheter. Dominansen är i det närmaste total, även om det finns ett par S-tidningar i området. Det är knappast en överdrift att hävda att ett liknande förhållanden råder i hela södra delen av Sverige.

Häromåret såldes Dala-Demokraten (S, Falun) och Arbetarbladet (S, Gävle) till ett konsortium, vars ordförande då var förre folkpartiledaren Lars Leijonborg.

Så det kan vara svårt att veta om – och hur – folkets intressen verkligen bevakas av den gängse pressen. Vi har en slagsida som gör det omöjligt för oss att rätt veta vad Sveriges folk vet och vill.

Fri opinionsbildning. Den sker också genom böcker. Viktiga sammanhang klargörs genom dem. ”Vi har en fri bokmarknad”, säger man då. Dock: bokhandeln i Sverige tar inte alla böcker. Dominerande på området är Akademibokhandeln, som väljer och vrakar bland det förlagen ger ut. Och somliga böcker kommer inte ut, eftersom förlagen av erfarenhet vet vad som ofta vrakas av bokhandeln: vänsterböcker.

Denna utveckling mot censur, obalans och ofrihet har undan för undan skett sedan kommissionssystemet avskaffades. Enligt kommissionssystemet var bokhandeln skyldig att tillhandahålla all nyutkommen litteratur. Det var en ordning tillkommen för att fylla demokratiska krav: allas lika rätt, allas lika tillgång till kunskap, erfarenhet, upplevelse.

Så har alltså, undan för undan, svensk demokrati på en rad olika områden fått vidkännas allvarliga inskränkningar. Det är dags att uppmärksamma detta.