Debatt.

2017-01-05 04:00
Rosia Montana är ett av områdena i Rumänien där mångåriga protester skett mot det kanadensiska gruvbolaget Gabriel Resources planer på att utvinna guld i landet, bland annat genom att få området på Unescos världsarvslista. Bild: Vadim Ghirda/AP
Rosia Montana är ett av områdena i Rumänien där mångåriga protester skett mot det kanadensiska gruvbolaget Gabriel Resources planer på att utvinna guld i landet, bland annat genom att få området på Unescos världsarvslista.

Rumäniens hälsobudget kan gå till gruvbolag från Kanada

Att stor­bolag stämmer stater i allt större omfattning finns det
statistik på.

Statsminister Stefan Löfven kritiserade nyligen den rumänska regeringen för att inte hjälpa den romska befolkningen i landet. Jag kan instämma i att ingen människa ska behöva tigga. Men om statsministern är så mån om att den rumänska statsbudgeten ska komma de minst privilegierade till del behöver han uppdatera sig och idka självrannsakan.

Stefan Löfven kan börja med att agera mot de absurda investeringsavtal som han själv är en anhängare av. Annars finns det risk för att Rumänien tvingas halvera sin hälsobudget för att kompensera ett nordamerikanskt gruvbolag för uteblivna vinster.

Jo, så absurt kan det faktiskt bli. I fjol presenterade det kanadensiska gruvbolaget Gabriel Resources en megastämning mot Rumänien för att landet beslutat att stoppa gruvbolagets planer på en gruva i västra Rumänien. Beslutet gjordes av miljöskäl efter att en rumänsk miljöprövning och det rumänska parlamentet sagt nej till projektet. Flera berg skulle mer eller mindre jämnas vid marken, byar förstöras och uppgiften om att kemikalien cyanid skulle användas för att separera guld och silver från bergmalmen var tungt vägande skäl för Rumänien att säga nej.

Gabriel Resources hänvisar till ett påstått tillstånd från 1997 för att starta gruvan och har nu stämt Rumänien inför Världsbankens tribunal ICSID. Enligt medieuppgifter kräver Gabriel inte mindre än fyra miljarder dollar i kompensation från landet.
Fyra miljarder dollar motsvarar halva Rumäniens årliga hälsobudget.

Kanada och Rumänien har egentligen inget investeringsavtal varför gruvbolaget egentligen inte har någon juridisk grund för investeringsförfarandet. Men Gabriel Resources använder i det här fallet ett dotterbolag som är baserat i den brittiska kanalön (och skatteparadiset) Jersey som agent för stämningen. Rumänien och Storbritannien (där Jersey ligger) har nämligen ett investeringsavtal.

Hur det kommer att gå i tvisten vet bara den trion av så kallade skilje­män som ska avgöra tvisten. Vad vi redan nu kan slå fast är att det i alla avseenden kommer att bli en kostsam och komplicerad affär för den rumänska staten. Pengar kommer att gå till välbetalda jurister i Washing­ton istället för till behövande i Rumänien.

Stor osäkerhet sprids kring framtida miljölagstiftning. Inte blir det bättre av att Rumänien också omfattas av EU:s avtal Ceta med Kanada, som öppnar upp för framtida jättestämningar av gruv- och oljebolag. I Ceta finns som bekant ett investeringsskydd inskrivet som möjliggör för fortsatta bolagsstämningar. Stater kommer omvänt inte att kunna stämma bolagen.

Och att storbolag stämmer stater i allt större omfattning finns det statistik på. De senaste två decennierna har bolag stämt stater i investeringstribunaler i allt större utsträckning. Fram till 2015 hade nästan 700 stämningar gjorts, enligt FN:s handelsorgan UNCTAD. Och år 2015 slogs rekord i antal bolagsstämningar med 70 anmälda fall. Merparten av de stämda länderna är utvecklingsländer och de som stämmer är oftast bolag från i-länder.
Utvinningssektorn och fossil­industrin är överrepresenterade bland de som stämmer stater med Occidental mot Ecuador, Newmont mot Indonesien, Vanessa Ventures mot Costa Rica och svenska Vatten­fall mot Tyskland som några exempel.

Det är sådana saker som jag hade önskat att vår statsminister hade lyft upp i sitt jultal. Att hårdare tygla dessa fossilbolag och säkerställa att världens länder kan skydda sin miljö och använda sina statsbudgetar till att hjälpa sitt folk är ett bättre sätt att verka för en mer hållbar och rättvis värld än att redan slå mot de som redan ligger. Håller inte statsministern med?

Jens Holm (V)  
Riksdagsledamot