Debatt: Poliser räcker inte – ojämlikhet största skälet till brottsligheten

Rubriker från senare år: ”Invånare i Tensta och Rinkeby känner otrygghet”. (Sveriges Radio 8 oktober 2015), ”72 skjutna i Stockholm – på bara drygt ett år” (Svenska Dagbladet 8 juni 2017).

Ett citat från Göteborgs-Posten 2 januari i år: ”Vi har noggrant bokfört varenda skjutning inom 031-området mellan januari 2013 och 31 december 2016. (…)

Sammanlagt rör det sig om 178 skottlossningar. 25 personer, företrädesvis unga män, har brutalt mördats. En handfull av dem hade aldrig någonsin haft med kriminella miljöer att göra. Låt oss addera ytterligare en dyster siffra, 91 mer eller mindre allvarligt skadade människor.”

I Malmö en liknande situation. Liksom I Vivalla utanför Örebro.

Vad är det som har hänt?

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Vi har haft en lång period av arbetslöshet bland ungdomen, vissa tider har över 20 procent gått utan arbete. Och då skall man komma ihåg att många unga människor inte söker jobb, de har gett upp. Då noteras de inte som arbetslösa. De kriminella gängen växer kontinuerligt, har det visat sig, i arbetslöshetens skugga.

Utanförskapet kräver sin tribut. Extrema rörelser gör sig nu gällande i Sverige. Rubrik i Aftonbladet 6 augusti 2017: ”Tåget fick stoppas – stormades av nazister”. Det var Pridetåget. Vid flera olika tillfällen i år har nazister på olika sätt stört ordningen i Sverige.

Sverige är inte likt sig. Nya tider. Oro, otrygghet, extremism, mycket stora skillnader i vård, omsorg, möjligheter. Sedan sekelskiftet har svensk sjukvård blivit av med 10 000 vårdplatser, kunde man läsa i Svenska Dagbladet 8 augusti i år. ”En fjärdedel av landets vårdplatser har försvunnit sedan mitten av 1990-talet.”

I Gävleborgs län i mars gick 330 läkare ut i protest mot de svåra förhållandena, liksom 600 läkare i Skåne. ”Många sjuksköterskor säger upp sig på grund av det ansträngda läget. Bristen på vårdplatser ökar. (…) I dag ägnar sig var fjärde person som är 65 år eller äldre åt anhörigvård.”

Hur har det blivit så illa? Samhället ter sig fattigt, samtidigt som svensk industri och svensk export går bra.

Och samtidigt som den välbärgade delen av befolkningen har mycket goda dagar – inte minst sedan arvsskatten och villaskatten slopats. En del av befolkningen har det bättre än någonsin. Andra grupper har det sämre än på mycket länge, samtidigt som i de sistnämndas fall otryggheten blivit påträngande.

Liberalismen hör till våra ledande ideologier. I dess tradition är friheten dominerande

Men där finns också i tidig tradition jämlikheten som något grundläggande, d.v.s. också en betoning av allas frihet. I Svante Nycanders bok ”Liberalismens idéhistoria” kan man se att jämlikhetskravet under historiens gång varit återkommande i liberal plädering.

Det är därför anmärkningsvärt att liberala ledare i Sverige säger nej till praktiskt taget varje form av skattehöjning, som skulle kunna leda till något bättre villkor för utsatta människor. Ekonomisk utsatthet innebär – i olika avseenden – ofrihet.

Mycket behöver göras. Inte minst krävs omfattande och målmedvetna insatser i en tid då klimatförändringen medför problem av olika slag. Sol- och vindenergi i stor skala kräver mänsklig energi, klimatsmart byggenskap likaså. Sveriges ungdom borde vara en tillgång. Den kan inte vara något annat, om den politiska fantasin förmår se alternativen.

Det tycks den inte förmå.

Det mycket ojämlika samhället stimulerar tendenser som vi inte vill ha. Det är dags att på allvar uppmärksamma dessa förhållanden. De kräver stora statliga och kommunala insatser.  Man skickar poliser till förstäderna, numera också ofta en extra polisstyrka eftersom man regelbundet möter beväpnat motstånd. Andra åtgärder måste till.

Vid sitt sommartal i Eskilstuna nyligen lovade statsminister Löfven 7,1 miljarder till polisen, en storsatsning för att öka tryggheten i förorterna. Utan stora sociala och arbetsskapande insatser samtidigt kan denna åtgärd öka spänningen.