Debatt: Polisen ska inte göra narr av otryggheten

I en tid när människors yttrandefrihet begränsas av att de upplever hat och hot är det inte våldsmonopolets uppgift att ”skämta” om kränkningar. Poliser och makthavare som yttrar sig på sociala medier, har ett ansvar att föregå med gott exempel med hur vi ska tala med varandra. Polisens roll är att säkra trygghet i landet, inte göra narr av otryggheten. Polisers ”skämt” bidrar till splittring, myndighetsförakt och ett normaliserande av kränkningar. 

Twitterkontot YB Södermalm, som hanteras av två yttre befälhavare på Södermalm i Stockholm, twittrade under morgonen den 30 november ut ett ”tillägg till anmälningssystemet”, en ”lättkränkthetsrapport”. ”Lättkränkthetsrapporten” syftade till människor som polisanmäler digitala kränkningar, där anmälaren bland annat skulle kunna fylla i att de är en idiot, grinolle, tunnhudad och liten bitch. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Detta inlägg menar de var ett skämt, vilket de efter en hel del kritik också raderade. Självklart ska alla kunna erkänna misstag, be om ursäkt och komma vidare. Men som medborgare förväntar jag att polisen finns där för mig när jag utsätts för hat och hot på sociala medier, inte att de skämtar om det. De kränkningar jag och många andra utsätts för, handlar heller inte bara om de åsikter jag uttrycker. De tweets, meddelanden och telefonsamtal jag får är hat och hot, snarare grundade i en fixering av mitt namn, hur jag ser ut och vad för bakgrund jag har. 

Ja, avsändarna för detta inlägg ångrade sig och bad om ursäkt, men människors trygghet i sig själva, sitt samhälle och sina demokratiska fri- och rättigheter försvagas, när poliser ”skämtar” på det här sättet. 

Det finns också en enorm problematik i det faktum att en kränkning kan vara en brottslig handling. Att kränka människor, vid exempelvis förolämpningar eller förtal, har fått stora genomslag via utvecklingen av sociala medier. Ett stort problem är den juridiska processen, att polisanmälda digitala kränkningar, sällan leder till att dom utfärdas. Att poliser använder sina konton och väljer att förlöjliga kränkningar är inte direkt någonting som motiverar utsatta till att anmäla digitala kränkningar, det normaliserar kränkningar ytterligare. 

Poliser med offentliga konton på sociala medier, där de representerar både polismyndigheten själv och staten, riskerar att med sådana här yttranden bidra till minskat förtroende, både till polisen och staten. 

Att bara dra tillbaka sådana här ”skämt” löser ingenting på lång sikt. Twitterkonton av poliser har tidigare spenderat tid på att förlöjliga människor och bidragit till att piska upp stämningar, så att andra utsatts av hat. 

Det grundläggande problemet ligger i att det verkar finnas ett värdegrundsproblem hos polisen. Detta är inte exklusivt för polismyndigheten, men är ett resultat av de antidemokratiska värden som får mer plats i samhälle och debatt. Polisens hållningar påverkas således av debatten, men de har också makten att påverka debatten själva. 

Politiker, opinionsbildare, myndighetsföreträdare och andra makthavare har möjligheten och ansvaret, för att visa vägen vad gäller hur vi pratar med och om varandra.

Alla skulle må bra av att gå kurser och diskutera sociala medier, god ton och digital etik, men det är inte digitala konferenser som löser den osunda syn på människor som växer i samhället. Det polisen och andra makthavare behöver diskutera och prata om är frågan om vi ser på varandra, hur vi inte ska påverkas av antidemokratiska strömningar i debatter, och hur vi kan utveckla värdegrundsarbete. Genom att makthavare och polisen arbetar med att stärka de värden som deras representanter står på, närmar sig myndigheten folket, vilket möjliggör ökat förtroende och därmed trygghet. 

Alla bär vi ett ansvar för hur vi yttrar oss och bemöter varandra på sociala medier. Men makthavare och myndighetsrepresentanter som poliser bär ett ansvar att föregå med gott exempel, för att stärka samhället. När polisen, med våldsmonopol, ”skämtar” om kränkthet, riskerar förtroendet för stat och polis att skadas och människors otrygghet att öka. Tonen på sociala medier måste skärpas, men främst av allt behöver värdegrunder stärkas. Genom att motarbeta denna skadliga ton och bygga på sundare människosyn kan tryggheten växa och demokratins fri- och rättigheter bevaras.