Debatt: Outhärdligt när proppen gått

Journalisten Elisabet Höglund konstaterar i Expressen hur hon känt att proppen gått ur och att hon äntligen kan tala om invandringens konsekvenser. Det känns spännande då jag trodde inte hon gjort något annat de senaste fem åren. Det sätter egentligen fingret på vad som är det stora problemet med var vi hamnat.

Det är inga nyheter som mörkats att utlandsfödda och barn till utlandsfödda i Sverige är överrepresenterade i brottsstatistiken. Och det är till och med en viktig poäng, men inte på det sätt de ylande skaror som nu känner att de har vind i seglen tror. Det visar nämligen på att utsatthet i vårt klassamhälle faktiskt är kopplat till etnicitet. Att vi inte alla föds som jämlikar i Sverige. Och det måste vi givetvis försöka åtgärda.

Bättre människor än jag har redan konstaterat att utsattheten och brottsligheten i sig inte är större i Sverige än i likvärdiga länder som i princip saknar invandring. Det gör inte att vi ska ignorera att utsattheten finns. Det som händer i Malmö eller i Rinkeby måste tas på allvar. Men de nu jublande Sverigedemokraternas medicin, att begränsa asylinvandringen, blir ju en rätt pointless lösning när en så oerhört stor del inte begår brott. Och om vi inte åtgärdar de sociala motsättningarna så kommer ju bara någon annan socialgrupp bli den mest utsatta och därigenom överrepresenterad i statistiken. Vi måste titta på lösningar av utsattheten i sig istället.

För vet ni, om vi stirrar oss blinda på tolv procent av invandrarna och infödda med utlandsfödda föräldrar och tänker att vi bara tar bort den grupp de tolv procenten tillhör. Då är det inte bara så att vi straffar övriga 88 procent i samma grupp för brott de aldrig begått.

Det är samtidigt så att vi negligerar att söka lösningar till de med inrikes födda föräldrars utsatthet och brottslighet. Samhället är vi som bor här, och de som flyttar hit bor här de med. Det är utifrån det vi måste hitta lösningarna. Syndabockar har vi historiskt haft gott om. Nu är det asylsökande, innan var det finnar, innan dess var det så kallade tattare. För att nämna några.

Att stå och upprepa statistik som inte någonsin varit någon hemlighet och i slutänden börja se etnicitet som relevant information vid brott som inte är tydligt kopplade till just etnicitet är den största seger jag sett av gänget som drog igång Avpixlat och Politiskt Inkorrekt.

Det är synd att vi blivit helt besatta av att prata om det när vi kunnat prata om hur det fria skolvalet vidgar klassklyftorna. Vad som händer när alla duktiga elever flyttas till elitskolor och de andra eleverna lämnas kvar. Ni vet det där som är med och cementerar utanförskapet som leder till den brottslighet det nu ylas om. Eller vad vinster i välfärden gör med skattepengar som kunnat gå till oss medborgare i det här samhället vi försöker bygga tillsammans.

Ja, eller precis vad som helst som liksom görs med ambitionen att lösa samhällsproblemen. Inte bara genom att skylla på någon annan.

Istället går vi mot ett debattklimat där samtalet om invandringens konsekvenser nu, för att använda en Spinal Tap-referens, förväntas gå från 10 till 11 i volym.

Det är inte att proppen gått ur.

Det är bara helt outhärdligt.