Debatt: Minska inte anslagen till djurskydd

Tillsynen över djurskyddet behöver förstärkas, sa statsminister Stefan Löfven i regeringsförklaringen den 3 oktober 2014. Det var klokt sagt. Men vi undrar på vilket sätt regeringen anser att djurskyddskontrollen stärks om resurserna till den dras ned? Länsstyrelserna ska enligt budgetpropositionen för år 2016 få 25 miljoner kronor mindre än vad de fått de senaste fem åren. Jordbruksverket får fem miljoner mindre.

Djuren kan inte själva protestera när resurser för djurskyddet dras in – därför vill vi vara deras röst.

Djurskyddslagstiftningen är till för att skydda djuren. Djurägaren bär ansvaret för att lagstiftingen följs och länsstyrelserna kontrollerar efterlevnaden. Jordbruksverket, i sin tur, samordnar och vägleder länsstyrelsernas arbete. Länsstyrelserna gör både så kallade normalkontroller eller planerade kontroller, och kontroller efter att någon anmält att djur far illa. När det gäller familjedjur sker i huvudsak endast kontroller efter anmälningar.

Att kontrollerna utförs och fungerar är en mycket viktig del i det totala djurskyddsarbetet. Utan kontroll av efterlevnaden blir lagstiftningen tandlös med fler lidande djur som följd.

Länsstyrelserna behöver mer resurser, inte mindre, för att kunna klara av sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Situationen är redan idag ansträngd. Ett mål som Jordbruksverket och länsstyrelserna satt upp har varit och är att 50 procent av kontrollerna ska vara normalkontroller. År 2013 låg den siffran på 43 procent och år 2014 hade den minskat till 41 procent. Den huvudsakliga anledningen som anges till att målet inte uppfylls är att anmälningsärendena är många och resurskrävande. Om resurserna nu ska dras ned ytterligare är risken stor att länsstyrelserna hinner åka ut på ännu färre anmälningsärenden och att de samtidigt måste nedprioritera normalkontrollerna.

Vi anser att resurserna måste vara tillräckliga för att räcka till både anmälningsärenden och normalkontroller. Det har gått så långt att vi sett uppmaningar från länsstyrelser till allmänheten om att tänka till en extra gång innan en anmälan görs. När det finns en risk för att ett djur far illa ska varje medborgare vara medveten om att det kan anmälas och uppmuntras till att anmäla det, allt annat är oacceptabelt.

Enligt Djurskyddsinspektörernas Riksförening får nedskärningar allvarliga konsekvenser. Uppskattningsvis kommer 30 av dagens totalt omkring 200 tjänster inom länsstyrelsernas djurskyddsarbete behöva dras in. De planerade kontrollerna som redan idag är eftersatta kommer prioriteras ned ytterligare. Färre kontroller kommer hinnas med, liksom färre djurförbudsprövningar. Handläggningstiderna kommer bli längre och risken för sjukskrivningar hos personalen kommer att öka.

Djurens Rätt uppmanar regeringen att i praktiken visa att djurskyddskontrollen är en viktig del av djurskyddsarbetet. Se till att länsstyrelserna och Jordbruksverket får behålla de 25 respektive 5 indragna miljonerna – och öka gärna anslagen ytterligare.