Debatt: Lyft fram skolans sociala värden

Förblindad av marknadens överhet och statistiken gällande OECD-ländernas utbildningsliga ser man inte den grundläggande kritiken av den människosyn som präglar de asiatiska skolsystemen, skriver Stefan S Widqvist, lärarutbildare.

Skolfrågan uppfattas som en av de viktigaste valfrågorna av väljarna. Det märkliga är då att det långsiktiga syftet med vår skola i så liten utsträckning problematiseras.

Politikernas reaktioner efter den senaste PISA-undersökningen reser frågor rörande våra uppfattningar om skolpolitiken och utbildningens människosyn. Vilka samhällsmedborgare vill vi att skolans verksamhet skall bidra till att utveckla?

Nu höjs rösterna: Se på Kina och ­Sydkorea, där är skolresultaten höga! Vi borde följa i deras spår och vi behöver fortsätta rensa ut den ”flummiga” svenska skoltraditionen som skapades under 1960- och 70-talen. Märkligt nog faller även Aftonbladets politiska kommentator Lena Melin in i kören som inte ifrågasätter den marknadsliberala synen på utbildningens syfte. Den svenska grundskolans och gymnasiets mål har blivit att skapa framtida ekonomiskt konkurrensdugliga elever. Vart tog elevens utveckling till en ansvarsfull samhällsmedborgare vägen? Eller är ansvarsfullhet idag detsamma som att inlemmas i marknadens villkor och intressen? ”Vi slåss på en global marknad där konkurrensen hårdnar varje månad... Därför är det viktigt att de (svenska eleverna) är lika duktiga som eleverna i Shanghai, Hongkong och Singapore”, skrev Lena Melin i december. Förblindad av marknadens överhet och statistiken gällande OECD-ländernas utbildningsliga ser man inte den grundläggande kritiken av den människosyn som präglar dessa skolsystem.

”Koreansk utbildning är som en djungel. Det är mycket tävlan, man äter och blir äten”, säger den 17-åriga skoleleven Young hwan Kim till SvD. Den mätbara kunskapshetsen utmärker de asiatiska utbildningssystemen. Det har lett till höga stressnivåer hos eleverna, allt fler mobbingfall och en hög självmordsstatistik.

Likartade metoder har lanserats i Sverige, såsom de tio skolor vars elever från sex års ålder utbildas i ett ledarskapsprogram, baserat på en amerikansk managementbok The 7 habits of highly effective people. Bland dessa utpekade vanor finns ”Var proaktiv, du har ett val. Du bestämmer.” ”Tänk vinna-vinna. Alla kan vinna”. Är det detta individ- och vinnarfokus som är grundskoleutbildningens mening?

Forskaren Sun-joon-Hwang, som visat att den koreanska utbildningen i huvudsak fokuserar på utantillkunskap, säger att problemet med den här typen av korvstoppning är att den missar självständigt och kritiskt tänkande. Då kan man inte komma på något nytt och kreativt, menar han. Att denna typ av konkurrerande utbildning skulle leda till att man kan vinna fördelar på den globala marknaden, är alltså inte bara löst tyckande utan även felaktigt. Den utbildningsstatistiska testfixeringen förbereder inte eleverna för den flexibla internationella marknaden. Innovationer mynnar inte ut ifrån ett skolsystem som inte är kreativt och uppmuntrar kritiskt tänkande. Behovet att våga gå utanför de förutbestämda målen är grunden för nytänkande. Hur skapas detta inom det betygs- och testfixerade målrationella utbildningssystemet?

Vi behöver åter lyfta fram utbildningens sociala värden, där demokrati, jämlikhet och frihet ryms tillsammans och vävs in i de olika kunskaper vi önskar utveckla. Detta för att våra elever skall bli hela som människor och känna behovet av kunskapen som meningsfull för gemensamma samhällssyften.

Stefan S Widqvist
Lärarutbildare vid Karlstads universitet