Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Kvinnor missgynnas i pensionssystemet – det måste förändras

Lotten Sunna / Gudrun Schyman / Farida Al Abani.
Lotten Sunna / Gudrun Schyman / Farida Al Abani. Bild: Bild: Feministiskt initiativ

Dagens ETC.

Pensionssystemet konstruerades på 90-talet för en arbetsmarknad med helt jämställda löner. En sådan arbetsmarknad fanns inte då, och inte heller finns den nu. Detta system gynnar därför främst svenskfödda män.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

”Trots kännedom om det växande antalet fattigpensionärer, huvudsakligen kvinnor och utrikesfödda, kommer inga signaler från sittande regering om att någon förändring är i sikte. Tystnaden från socialdemokraternas kongress ekar högt”, skriver Gudrun Schyman med flera från Feministiskt initiativ.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Vid Socialdemokraternas nyligen avslutade partikongress gjordes inga löften om pensionssystemet. Det är fortfarande mantrat om jobben som försäkring för ålderdomen som gäller. Ingen förändring i sikte alltså. I budgeten som presenterades i måndags ingår en skattesänkning som i bästa fall ger 200 kronor. Skatter kan dock lätt höjas igen, så ingen vet hur beständig denna förändring är. En höjning av pensionen ger precis som en löneökning verkan som kvarstår.

Nästan var femte svensk pensionär riskerar fattigdom. Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat lever 335 000 svenska pensionärer nu under EU:s fattigdomsgräns. På fem år har andelen svenska fattigpensionärer ökat från 10 till 18 procent.

Kvinnokodade yrken lönesätts lägre än manskodade. Kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning, ibland för att hinna med det obetalda vård och omsorgsarbetet men lika ofta är det bara deltid som erbjuds. Löneskillnaden i faktisk livsinkomst, med deltider, är minus 3,6 miljoner kronor. Vilket slår igenom i alla socialförsäkringssystem: Sjukpenning, a-kassa, föräldraförsäkring och i slutändan i pensionen.

Dagens pensionssystem bygger på att det är livslönen som ger pensionen. Låg lön ger låg pension. Sen start i arbetslivet ger låg pension. Omsorg om barn och gamla ger låg pension. Studier ger låg pension. Sjukdom eller arbetslöshet ger också låg pension. Har du så låg pension att du behöver garantipension, vilket många kvinnor gör, så måste du ha bott i Sverige i minst 40 år för att få full pensionsrätt. Vilket drabbar utrikes kvinnor allra hårdast. Av de som får den allra lägsta ersättningen, äldreförsörjningsstöd, är 90 procent födda utanför Sverige.

Pensionssystemet konstruerades på 90-talet för en arbetsmarknad som inte fanns då och inte heller finns nu. En arbetsmarknad med helt jämställda löner, där en gymnasieexamen från vårdlinjen är lika mycket värd som en från verkstadstekniska linjen och där en socionomexamen ger samma lön som en ekonomexamen och där såväl det betalda som det obetalda arbetet delas lika mellan kvinnor och män. Pensionssystemet gynnar i stället dem med fasta högavlönade heltidsanställningar och väl tilltagen tjänstepension, som kan jobba utan avbrott i 40 år, i de flesta fall en svenskfödd man.

I dag får i stället fler och fler osäkra anställningar, tiden för fast anställning med trygghetsförmåner dröjer långt upp i åldrarna och de unga halkar efter från start.

Det är inte svårt att se att dagens pensionssystem är ett totalt misslyckande om tanken var att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen om ekonomisk självständighet. Aldrig har så många kvinnor blivit så ekonomiskt beroende av sina män, eller av samhällets skyddsnät, som efter sin pensionering. Och detta administreras av en regering som titulerar sig feministisk.

Grunden i pensionssystemet behöver göras om till att bli förmånsbestämd och förutsägbar. Ett system där 30 år ger full pensionsrätt och med en kompensationsgrad på minst 60 procent av genomsnittsinkomsten under de 20 bästa åren. Vi behöver akut höja garantipensionen till 11 800 kr, skrota premiepensionen och avskaffa pensionsgruppen.

Trots kännedom om det växande antalet fattigpensionärer, huvudsakligen kvinnor och utrikesfödda, kommer inga signaler från sittande regering om att någon förändring är i sikte. Tystnaden från socialdemokraternas kongress ekar högt. Budgeten ger små, men otillräckliga, tillskott. Det är hög  tid att se till att det händer något för att stoppa denna snabbt växande katastrof. Och det sker inte i en sluten pensionsgrupp, utan i öppna forum, fria debatter och demokratiskt fattade beslut. Tills det händer fortsätter vi envist att höja rösten och intensifiera arbetet ännu mer för få en förändring till stånd.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.