Debatt. .

2017-10-16 06:30
”En partiell medborgarlön som riktas till småbarnsföräldrar skulle ge ekonomiska möjligheter även för lågavlönade att arbeta 6-timmarsdagar medan barnen är små”, skriver debattören. Bild: Izabelle Nordfjell/TT
”En partiell medborgarlön som riktas till småbarnsföräldrar skulle ge ekonomiska möjligheter även för lågavlönade att arbeta 6-timmarsdagar medan barnen är små”, skriver debattören.

Inför en medborgarlön för småbarnsföräldrar

”Medborgarlön diskuteras allt oftare, men en basinkomst som går att leva på skulle inte kunna finansieras utan en mycket stor ökning av skattetrycket. ”

I mitten av 1970-talet var socialdemokraternas mål att successivt minska normal­arbetstiden till 30 timmar per vecka. Socialdemokratiska kvinnoförbundet ansåg att detta var särskilt viktigt för småbarnsföräldrar. Tio år senare krävde LO i ”Familjepolitiska riktlinjer” att föräldraledigheten skulle utökas till 24 månader per barn.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Men sedan 1978 har den ekonomiska tillväxten bara använts till ökad privat och offentlig konsumtion. Det blev ingen arbetstids­förkortning och antalet föräldra­försäkringsmånader har bara ökat från tolv till 13. Hur kommer det sig? BNP per capita har ju ökat med nästan 80 procent under dessa 40 år. Har Sverige inte råd att satsa på barnen?

Det råder ingen tvekan om att samhällselitens prioriteringar har förändrats. Alliansregeringarnas ensidiga betoning av arbetslinjen, ofta tolkad som heltid under hela livet, har i hög grad anammats av socialdemokraterna och fackförenings­rörelsen. Föräldraförsäkringen ses numera främst som ett arbetsmarknadspolitiskt instrument trots att den tillkom för barnens bästa.

Nu diskuteras inte längre behovet av mer tid med barnen utan bara mammornas rätt att snabbt återuppta den karriär som de flesta män och kvinnor ändå inte har. Även i hanteringen av denna fråga finns ett elitiskt drag.

Förhållningssättet är ­förbryllande med tanke på den ökande ohälsan hos tonåringar och vuxna, där sjukskrivningarna i psykiatriska diagnoser dominerar bland flickor och kvinnor. De drabbas i dubbelt så hög utsträckning som jämnåriga män, och sjukligheten kulminerar mellan 30 och 40, då kvinnornas dubbel­arbete är som störst. Män som tar stort ansvar för barn och arbete blir också mer sjuka.

I boken ”Jämställda – men inte på mannens villkor och barnens bekostnad” (Hjalmarson & Högbergs Förlag) ifrågasätter jag den feminism som gör män och deras prioriteringar till måttstock på kvinnors framsteg. Jag analyserar förutsättningarna att uppnå jämställdhet på barnens villkor och utifrån kvinnors ofta mera förnuftiga avvägningar mellan arbetsliv och föräldraskap. Barnkonventionens artikel 3 om barnets bästa är en annan viktig utgångspunkt. Det leder till behov av andra åtgärder.

Medborgarlön diskuteras allt oftare, men en basinkomst som går att leva på skulle inte kunna finansieras utan en mycket stor ökning av skattetrycket. En generell arbetstidsförkortning skulle också bli mycket kostsam eller ta lång tid att genomföra avtalsvägen.

Men vi skulle kunna ta ett viktigt steg i rätt riktning genom att införa en partiell medborgarlön som riktas till småbarnsföräldrar och som ger ekonomiska möjligheter även för lågavlönade att arbeta sextimmarsdagar medan barnen är små. Jag analyserar några varianter i boken.

LO:s gamla krav på 24 månaders föräldraförsäkring bör återaktualiseras. Det behövs för att ge känsliga barn en möjlighet att skjuta lite på dagisdebuten och skulle avlasta den hårt ansträngda förskolan som i dag brottas med stora personalproblem. Dessutom är fler månader i föräldra­försäkringen en förutsättning för ökad individualisering i form av fler icke-överlåtbara månader.

En kvotering inom ramen för oförändrat antal månader leder till att de mest utsatta kvinnorna tvingas vara hemma utan ersättning när män vägrar att vara hemma med spädbarn. Med fler månader ökar sannolikheten för att också män tar ansvar. Statistiken visar tydligt att deras benägenhet att vara hemma ökar med barnets ålder, och tid med båda föräldrarna är viktigt i ett barnperspektiv.

Per Kågeson 
Författare och fil.dr. i miljösystemanalys