Debatt: Högre utbildning är en plattform för integration

Integrationspolitiken i Sverige behöver idag akuta åtgärder. Vi menar att studier måste likställas med arbete i försörjningskravet, fler snabbspår behövs och nyanländas tillträde till högre utbildning måste bli en reguljär del av högskolor och universitets verksamhet.

I Skånetrafikens kampanj från i höstas visades hur högt utbildade personer från världen över nu jobbade som busschaufförer istället för yrket de är utbildade till. Tanken var god, man ville höja statusen på bussföraryrket, men istället blev kampanjen ett exempel på en misslyckad integrationspolitik. Personer med år av utbildning och ofta år av arbetslivserfarenhet får inte de jobb som de är kvalificerade för. Tyvärr är det den svenska politiken som sätter käppar i hjulen för integrationen. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Den ”tillfälliga’” lagen om begränsningar av möjligheten för uppehållstillstånd i Sverige ställer försörjningskrav. Med det menas att man måste nå en viss inkomst för att få hit sina anhöriga eller få permanent uppehållstillstånd. Utbildning måste i detta fall likställas med arbete. Sverige behöver fler högutbildade akademiker och som nyanländ behöver man få möjligheter och incitament att integreras i samhället utan att riskera möjligheten till att få hit anhöriga eller få uppehållstillstånd. 

Enligt Migrationsverket har cirka 270 000 personer sökt asyl i Sverige från 2014 till idag. Sverige står inför en unik situation, men den måste ses som en möjlighet. Sveriges kommuner och landsting (SKL) ropar efter folk, innan 2023 kommer hundratusentals nyanställda behövas till offentlig sektor. Bristen på arbetskraft är ett stort problem för den svenska arbetsmarknaden, samtidigt har många av de nyanlända kompetenser som Sverige verkligen behöver. Många röster höjs just nu om startjobb med lägre ingångslön för att klara integrationen – ett mer felaktigt påstående får man leta efter. Vi behöver inte sätta den svenska modellen på spel, ökad otrygghet och sämre villkor löser inte integrationen. Sverige måste istället ge riktiga och ärliga möjligheter till integration.

Snabbspår har visat sig vara en effektiv väg in på arbetsmarknaden för nyanlända som redan har en akademisk utbildning. Med hjälp av snabbspåren går det tillgodoräkna sin utbildning och enbart läsa upp det som behövs för den svenska arbetsmarknaden. Det behövs fler platser till snabbspåren och de behövs inom fler sektorer nu.

På Göteborgs- och Linnéuniversitetet har försök gjorts för att göra studier tillgängliga för nyanlända flyktingar. Det är initiativ i rätt riktning, men det räcker inte för att tillgodose de behov som finns. Det krävs en nationell samordning för att fler nyanlända ska kunna använda sig av högre utbildning, det behöver göras till en reguljär del av verksamheten på lärosätena. Genom att öppna upp för högre studier skapas en plattform för integration med både möten och kulturutbyten vilket både nyanlända och etablerade svenskar har nytta av. 

Akademikerförbundet SSR kommer fortsätta verka för ett öppet Sverige. Det är en del av vår identitet och fackliga kärna. Vi står enade mot främlingsfientlighet och rasism, och menar att en misslyckad integrationspolitik göder dessa mörka krafter i samhället. 

Det är samhällets ansvar att ge förutsättningar för att broarna ska byggas, när det görs kommer de att byggas av sig själva. Vi vill också tydligt markera att resursbesparingar gällande integration inte är vårt huvudargument. Vår ideologiska och fackliga ståndpunkt kommer alltid grunda sig i solidaritet och medmänsklighet.

Julia Nordin Vice ordförande för studentrådet i Akademikerförbundet SSR, Jonathan Eng Ordförande för studentrådet i Akademiker-förbundet SSR