Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Hög tid att kriminalisera hämndporren

Dagens ETC.

I brist på lagstiftning har domstolarna behövt tackla integritetskränkande frågor via förtalsregeln eller genom personuppgiftslagen – men det adresserar inte integritetskränkande uppgifter så som information om sexualliv, smygfilmande av sexuella handlingar, foton från den privata eller intima sfären, skriver Lawen Redar, riksdagsledamot (S) som sitter i justitieutskottet.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Igår lämnade utredaren Gudrun Antemar det efterlängtade betänkandet Integritet och straffskydd till Justitieministern. Utredningen ger förslag på hur hat och sexism på internet kan stoppas samt hur vi ska tackla ett högaktuellt integritetskränkande fenomen: hämndporren.

Frågan uppmärksammades första gången i Sverige i samband med att en man hade filmat när han hade sex med sin 17-åriga flickvän. Detta utan att flickvännen hade samtyckt eller överhuvudtaget känt till att han hade filmat akten. När paret brutit upp publicerade mannen filmen på nätet i hämndaktion, också det utan samtycke från den tidigare flickvännen.

Filmen spreds till ett stort antal personer och tingsrätten dömde mannen för förtal och 130 000 kronor i skadestånd för kränkningen. Domen överklagades och i Göta hovrätt sänktes skadeståndet till 25 000 kronor. Hovrätten menade att det inte gick att ”bortse från det förhållandet att det inom inte alltför snäva kretsar av befolkningen med tiden har blivit alltmer socialt accepterat att vara mycket öppen och utåtriktad avseende sina sexuella vanor.”

Som lagstiftare har jag tagit domen på stort allvar. Alla ska ha rätt att vara fredade från allvarliga intrång i privatlivet och den personliga integriteten. I brist på lagstiftning har domstolarna behövt tackla integritetskränkande frågor via förtalsregeln eller genom personuppgiftslagen – men det adresserar inte integritetskränkande uppgifter så som information om sexualliv, smygfilmande av sexuella handlingar, foton från den privata eller intima sfären. Fall där smygfilmande och fototagning skett utan samtycke på platser som toalett, sovrum eller dusch har länge behövt regleras. Dessutom finns ingen straffrättslig bestämmelse som tar brottsofferperspektivet när sådana uppgifter sprids.

Möjligheterna att genom internet sprida uppgifter som når ett stort antal personer och som ligger kvar under oöverskådlig tid, har väsentligt ökat behovet av skydda privatlivet mot spridning av integritetskänsliga uppgifter. Det ska gälla uppgifter som en människa typiskt sett önskar hemlighålla för andra och som normalt sett inte exponeras mellan människor i deras dagliga kontakter.  

För att komma åt hämndporren har utredaren landat i att spridningsbrottet ska omfatta information om någons sexualliv, information kring sexualitet och olovligt tagna integritetskränkande bilder. Det är endast då en spridning av uppgifter eller information är ägnad att orsaka allvarlig skada eller allvarligt lidande hos den som uppgiften berör, straffansvaret ska inträffa. Till skillnad från förtalsbrottet kommer olaga integritetsintrång att likställas med andra brott av normalgraden, som ger böter eller fängelse i högst två år.

En kriminalisering av detta slag kommer att leda till att vi aldrig igen behöver ta del av synsättet Hovrätten hade i fallet med 17-åringen. Vad som nu behövs är en proposition till riksdagen. Här måste justitieministern agera snabbt.