Debatt. .

2017-01-19 03:00
 Karin Michal (MP) och Susanne Nordling (MP) Foto: Press
Karin Michal (MP) och Susanne Nordling (MP)

Framtidens psykiatri kräver verklig valfrihet

”Forskning visar att relationen mellan patient och behandlare är det mest avgörande för resultatet av behandlingen, oavsett metod”, skriver debattören.

 

Var tredje besök på vårdcentralen i Stockholms län beror på psykisk ohälsa, men endast två procent av landstingets sjukvårdsbudget läggs på vårdområdet. Den vård som erbjuds präglas också allt för ofta av ensidiga behandlingsmetoder.

Den ökande psykiska ohälsan är en tickande bomb som kräver mer resurser och fler sorters beprövade behandlingar.

Det är bra att ETC granskar den svenska psykvården. Det behövs.
Vi måste satsa mer pengar på att förebygga och behandla psykisk ohälsa. De drabbade måste få vård tidigt i sjukdomsprocessen, och vi måste kunna erbjuda fler sorters behandlingar.

I dag präglas den psykiatriska vården av små resurser, diagnosfixering och ensidiga behandlingsmetoder. Konsekvenserna är att patienter inte känner sig sedda, att deras olika behov glöms bort och att psykologerna begränsas i sitt arbete av politisk detaljstyrning.

Stockholms läns landsting har en historia av att satsa på en metod i taget inom psykiatrin. Länge stödde landstinget utbildningen till psykoanalytiker och hade ett eget Psykoterapiinstitut med en psykodynamisk utbildning, sedan gjordes en skarp sväng, institutet lades ner och kognitiv beteendeterapi (KBT) blev den nya frälsningen.

De erfarna psykodynamiska terapeuterna avskedades eller flydde fältet och ersattes i stor utsträckning av KBT-behandlare.
Inom Stockholms läns landsting har medicinering och KBT blivit de helt dominerande metoderna medan psykodynamisk psykoterapi satts på undantag.

Utvecklingen är densamma inom både primärvården och specialistvården och är i stor utsträckning politiskt styrd. Den i andra fall så omhuldade valfriheten tycks inte vara viktig för de med psykisk ohälsa.

KBT har på rätt indikation och med utbildade terapeuter ofta goda resultat. Detsamma gäller psykodynamisk terapi. I våra europeiska grannländer ses psykodynamisk psykoterapi och KBT som skolor som kompletterar varandra. Så också i många av landets andra landsting. Metoderna angriper problemet från helt olika håll och det händer att en patient behöver båda.

I dag finns många beprövade behandlingsformer inom psykiatrin. Miljöpartiet i Stockholms läns landsting vill ge patienterna tillgång till detta utbud och till det som passar just dem. Landstinget i Stockholm måste nu lossa greppet och låta psykologerna använda sitt kunnande för att tillsammans med patienten hitta den bästa behandlingsmetoden för varje individ.

Inom vården talar vi i dag mycket om personcentrerad vård, vars grundprincip är att patienten får vara med och påverka sin behandling. Det här är särskilt viktigt vid psykiatriska behandlingar och psykoterapi. Forskning visar att relationen mellan patient och behandlare är det mest avgörande för resultatet av behandlingen, oavsett metod.

En diagnos kan inte förutbestämt kopplas till en viss behandling. Människan är mer komplicerad än så.
Miljöpartiet i Stockholms läns landsting vill:
• Dubbla primärvårds budgeten för psykosocial vård.
• Värna samtalsbehandlingens betydelse. Alltför många behandlas nu med enbart medicin. Det är kortsiktigt: psykoterapi, oavsett metod, ger viktiga verktyg för att hantera framtida kriser.
• Utöka vårdutbudet med psykodynamiska metoder. Den moderna psykoanalysen har en hittills oersättlig teori för att förstå det mänskliga psyket.
• Förbättra Vårdguiden så att den som söker psykoterapi eller psykiatrisk hjälp får lättare att hitta hjälp.

 

(MP) 
Susanne Nordling (MP) Oppositionslandstingsråd Stockholms läns landsting & Karin Michal (MP) Ledamot i landstingsfullmäktige