Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Begränsa inte ungdomars tillgång till information

Bild: Bild: Erik Nylander/TT

Dagens ETC.

För många ungdomar fyller sociala medier en viktig demokratisk funktion. Att begränsa tillgången till detta forum genom en åldersgräns innebär att exkludera en grupp i samhället från viktiga diskussioner, skriver representanter för Sveriges ungdomsråd.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

I fredags kunde vi läsa om att regeringen planerar att gå fram med en åldersgräns på sociala medier så som Instagram och Twitter. Förslaget, som kommer efter ett EU-direktiv, skulle innebära att ungdomar upp till så gamla som 16 år får en inskränkt tillgång till sociala medier, men desto värre; en inskränkt tillgång till information och viktiga ­forum för demokratisk diskussion och idéutbyte. Att gå fram med detta är att inskränka ungdomars yttrande- och åsiktsfrihet, och vi vill därför varna regeringen för de demokratiska konsekvenser det skulle få!

Idag förs en stor del av det demokratiska och politiska samtalet via sociala medier. Instagramkampanjer för olika sakfrågor och hashtags på Facebook och Twitter som reagerar på dagsaktuella ämnen bestämmer ofta vilka frågor som skall finnas på agendan. Vanliga medborgare kan också föra debatt med, och få svar på frågor från, ministrar och riksdagsledamöter. Sociala medier har alltså blivit ett centralt demokratiskt forum. Att begränsa tillgången till detta forum genom en åldersgräns innebär alltså i effekt att exkludera en grupp i samhället från viktiga diskussioner. Trots att ungdomar enligt grundlagen har samma yttrande- och åsiktsfrihet som vuxna ser vi att regeringen med detta förslag väljer att ignorera det, genom att vilja beröva ungdomar från ett forum för demokratisk debatt.

I dag finns 68 procent av alla 13- till 16-åringar på Instagram enligt rapporten ”Unga och media 2015”. Samma rapport visar att 56 procent av alla 13- till 16-åringar finns på Facebook och 15 procent finns på Twitter. Samtidigt inhämtar 63 procent av alla ungdomar nyheter från sociala medier. Sociala medier spelar alltså inte bara stor roll för ungdomar, utan utgör också en monumental informationsfyllande funktion. För ungdomar är sociala medier en viktig demokratisk tjänst som sprider information och möjliggör kunskapshöjning. Båda dessa saker är enligt våra erfarenheter a och o för demokratiskt deltagande. Vidare visar rapporten ”Ung Idag 2013” att ungdomar ser mer positivt på sina möjligheter att föra fram sina åsikter än tidigare, något som härleds till sociala medier och hur det har minskat avståndet mellan makthavare och ungdomar.

Att ignorera sociala mediers roll i demokratin, och ungdomars deltagande i sociala medier, riskerar att leda till en minskad optimism bland ungdomar att kunna föra fram sina åsikter till makthavare, minskad kunskap om dagsaktuella politiska händelser och en frånvaro av ungdomar från demokratiskt åsiktsutbyte.

Vi sympatiserar givetvis med regeringens intention att skydda barn och ungdomar på internet. Vägen fram är dock inte att offra demokratiska rättigheter och möjligheter att delta i politiska samtal. Istället borde regeringen satsa på andra preventiva insatser, samtidigt som utbildning om källkritik och internetsäkerhet för ungdomar bör prioriteras.

Internet och sociala medier är bland de viktigaste forumen för ungdomar att vara demokratiska aktörer i. Vi uppmanar därför regeringen skarpt att tänka om detta förslag i ljuset av de demokratiska konsekvenser det skulle få.

Gabriel Johansson

Ordförande, Sveriges ungdomsråd

Ragia Abdullahi

vice ordförande Sveriges ungdomsråd

Per Markus Risman

styrelseledamot Sveriges ungdomsråd

00:00 / 00:00