Ledarkolumn

Göran Greider: Hur ska vi kunna känna för bombmurklor och dyngbaggar?

Publicerad 23 oktober, 2024 (Uppdaterad 24 oktober, 2024 )

Bild: Emanu

Dagens ETC

Människan är ett rovdjur men också en varelse som uppfattar skönheten i en sorgmantel eller en orkidé. Dyngbaggar eller igelkottssvamp kan vi däremot inte känna lika mycket för.

Hur ska vi lära oss det?

Det här är en ledarkolumn.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Göran Greider

Text

Han föddes förmodligen 1910 men hade uppnått en ålder av hela 102 år när han gick bort 2012. De sista fyrtio åren var han mycket ensam, mest umgicks han med sin vårdare och om han hade haft någon livspartner vid sin sida så var hon död sedan länge. Han fick namnet Lonesome George, ensamma George, och var en jättesköldpadda från en av Galápagosöarna. När han dog sörjdes han faktiskt av en hel värld, särskilt som han var den siste av sin art.

På de karga Galápagosöarna, långt ute i havet, hade under eonerna en stor artrikedom utvecklats. I alla tider har besökare vittnat om en märklig sak: att djurlivet där inte visar någon rädsla för människor, vilket beror på att inga stora rovdjur kunnat överleva på de karga, vulkaniska öarna. Fåglar, leguaner och sköldpaddor flydde inte när människor kom nära. Dit anlände Charles Darwin på sin resa med Beagle 1835 och det han såg där blev en av källorna till evolutionsteorin.