Hoppa till innehållet

Ledarkolumn

Signe Krantz: Orättvisa löner drabbar arbetarkvinnor hårdast

Bild: Johan Nilsson / TT

Dagens ETC

Kvinnor tjänar fortfarande mindre än män. Och för arbetarkvinnor går utvecklingen så långsamt att det, enligt nya beräkningar, kan ta hundratals år innan inkomsterna är jämställda.

Det här är en ledarkolumn.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Ekonomisk jämställdhet handlar i grunden om frihet. Om att ha råd att bestämma över sitt eget liv. De flesta vet att kvinnor fortfarande tjänar mindre än män.

Men hur många vet att utvecklingen går åt fel håll?

Swedbank släppte i veckan en rapport om kvinnors privatekonomi, där de menar att det kommer ta trettiosju år till män och kvinnor i Sverige har jämställda löner. Banken gjorde samma uträkning 2023. Gissa hur lång tid det skulle ta då innan kvinnors löner var ikapp?

Tjugofem år.

Takten till ett jämställt Sverige har gått från danspop till en långsam vals som tar en fikapaus halvvägs in i tredje steget.

“Man kommer ju fram förr eller senare. Varför hetsa upp sig när saker ändå blir bättre?” säger bandet när de packar ihop instrumenten och går hem. “Vi kan spela färdigt låten imorgon.”

En liknande bild målas upp av Jämställdhetsinstitutet, som drivs av skribenten Lina Stenberg, känd från bland annat Aftonbladets ledarsida. Rapporten “800 år kvar till jämställdhet?” tittar till skillnad från flera liknande analyser närmare på klasskillnader och menar att inkomstskillnaderna mellan tjänstepersoner nästan är utraderad. Det är arbetarkvinnor som är mest utsatta.

Enligt deras analys skulle det i nuvarande takt ta 240 år innan arbetarkvinnor är ekonomiskt jämställda gentemot arbetarmän. Det skulle ta lite längre tid innan lönerna var jämställda gentemot män generellt. 890 år. För åttahundra år sedan hette Istanbul Konstantinopel, Sverige hade nyss blivit kristet och ingen hade ännu behövt skicka ett enda mejl. Människan kommer kanske hinna befolka andra solsystem innan Sverige har jämställda löner.

Jämställdhetsinstitutet räknar nämligen in VAB, sjukfrånvaro och deltid, som i praktiken gör att timlönen på anställningsavtalet och lönekuvertet kan berätta väldigt olika historier.

Medlingsinstitutet pekar i sin årliga rapport om löneskillnader mellan män och kvinnor på samma problem – det går åt fel håll.

“Utfallen de senaste åren visar att den tydliga minskning av löneskillnaden som setts sedan 2007 stannat av”

Tre aktörer: privat, idédrivet och offentligt. Olika kalkyler och resultat. Tre fingrar på samma problem.

Nästa regering måste i sitt första halvår börja vända utvecklingen. Avskaffa karensavdraget, som mycket mer missgynnar kvinnor och yrken som inte kan jobba hemifrån. Arbeta för lika fördelad föräldraledighet och motarbeta den ofrivilliga deltiden i välfärdsyrken. Satsa på välfärden och det allmänna, inte de som redan har höga löner, fina hus och en diversifierad portfölj.

Jämställdhetsmyndigheten menar att lägre skatt på saker som näringsinkomster och kapital, plattare skatter och ökad moms gynnar män mer än kvinnor. Enligt Sveriges Kvinnoorganisationer har regeringens ekonomiska politik inneburit 26 miljarder mer för män än för kvinnor. Synd bara att deras fantastiska rapporter hamnar i skymundan när de fokuserar så mycket på att motarbeta transpersoners rättigheter.

Inkomstskillnaderna gör att kvinnor inte kan lämna kontrollerande män, att ensamstående mammor inte kan ge sina barn den bästa uppväxten, att kvinnor blir sjukare, tröttare och inte har råd att tacka nej till dåliga arbetsvillkor. Varken gängvåldet, mäns våld mot kvinnor eller vårdkrisen kommer lösa sig så länge löneskillnaderna ökar.

För man kan inte förvänta sig att patriarkatet kommer trötta ut sig självt och ge upp. Det är en feature i samhället, inte en bugg.