Edgar Mannheimer: Egyptens förtryck kan stoppa March to Gaza

När den här texten publiceras hoppas jag att den egyptiska militärregimen gjort en helomvändning, och att de valt att låta tusentals internationella aktivister vandra de 50 kilometer genom den hypermilitariserade Sinaiöknen som ligger mellan Kairo och Gaza.

Men i skrivande stund ser det tyvärr inte ut så. Det finns en anledning till att vi sett större propalestinska demonstrationer i Oslo än i Kairo, trots att en överväldigande majoritet av egyptier känner en djup solidaritet med palestinier.

”Vi och palestinierna är ett och samma folk. Det är mina barn som dödas i Gaza”, sade Rami, som sålde färskpressad guavajuice, sist jag var i Kairo. Det är något man ofta hör i samband med Gaza.

Skälet till att egyptierna inte demonstrerar är att de inte får. Egypten är ingen demokrati, och den komplexa säkerhetsapparaten har sett till att det förbud mot att demonstrera som militärregimen införde så fort den tog makt genom en militärkupp år 2013 upprätthålls.

Ändå har man försökt, jag var med och bevakade en olaglig demonstration i oktober 2023 som skingrades våldsamt av polis, varpå hundratals aktivister greps. 

Att äventyra fredsavtalet med Israel är inget alternativ för den egyptiska militärregimen.

I Egypten bor hundratusentals palestinier som lyckats fly Gaza. De lever ofta i rättsosäkra förhållanden eftersom Egypten inte ger dem medborgarskap. Dessutom har Egypten hårda regler kring civilsamhället. Till exempel måste alla civilsamhällesorganisationer registreras och godkännas av staten, och det är olagligt att finansieras med utländska pengar – ett resultat av försök att kväsa den civilsamhällesdrivna revolutionära rörelsen under den arabiska våren. Det har lett till att flyktingar från Gaza har fängslats bara för att ha tagit emot pengar från internationella insamlingar, eller för att de bär på kontanter.

Varför är det så? Efter flera misslyckade krig med Israel under 1900-talet beslöt Egypten att göra en helomvändning: president Anwar Sadat slöt fred med Israel år 1979 – två år senare mördades han. Men fredsavtalet kvarstår och är än idag en grundläggande pelare i Egyptens utrikespolitik – det är vad som garanterar USA:s vänskap och årliga bistånd på flera miljarder dollar.

Att äventyra fredsavtalet med Israel är inget alternativ för den egyptiska militärregimen.

Arrangörerna för March to Gaza verkar vara extremt oorganiserade och har gett mycket vaga instruktioner till deltagarna.

Det är i den här kontexten tusentals aktivister från över hela världen nu anländer, för att delta i March to Gaza. Det är värt att påpeka att egyptiska människorättsorganisationer redan försökt ta initiativ till en sådan vandring. Men det stoppades av myndigheterna.

Hundratals aktivister har de senaste dagarna gripits på Kairos flygplats, vissa iklädda Palestinamundering från topp till tå, och deporterats tillbaka till sina hemländer. Det är i och för sig inte bara deras fel. Arrangörerna för March to Gaza verkar vara extremt oorganiserade och har gett mycket vaga instruktioner till deltagarna. I ett Instagraminlägg som nu tagits bort förklarade arrangörerna hur man skulle ta sig till gränsen mellan Egypten och Gaza: Steg 1: Flyg till Kairo. Steg 2: Hitta en taxi/chaufför. Steg 3: Be dem köra dig till gränsen. 

En konvoj med flera tusen nordafrikaner åker just nu från Tunis till Kairo för att sedan fortsätta mot Gaza. Förmodligen känner de till det egyptiska systemet bättre än de som anländer från väst, eftersom även Tunisien, Marocko, Algeriet och Libyen styrs av auktoritära regimer. Det är oklart hur de egyptiska myndigheterna kommer hantera dem, men det mest sannolika är att även de deporteras. 

Jag för gärna till protokollet att jag i grunden tycker att March to Gaza är ett bra initiativ, precis som Gaza Freedom Flotilla – allt för att Israel ska sluta döda palestinska barn. Jag känner flera personer från olika länder som deltar – ni har all min respekt. Men det är värt att lyssna på kritiken från de som har jobbat med den palestinska flyktingfrågan i Egypten sedan den 7 oktober. 

– Västerländska liberaler tror att de kan boka en flygbiljett till Egypten, ta på sig en Palestinasjal och rädda världen. Det funkar inte så. Egypten är inte för nybörjare, det är en militärdiktatur som förtrycker sin egen befolkning, säger Dee, en palestinier baserad i Kairo som jobbar med flyktingfrågan. 

Den egyptiska staten la ut ett pressmeddelande med ett budskap typiskt för militärregimen: Vi stödjer all solidaritet med Gaza men för att resa till gränsområdet behöver man ”ansöka om tillstånd i förväg”. För alla journalister eller civilsamhällesarbetare i Egypten vet man exakt vad det betyder: ansök hur mycket du vill, du kommer aldrig få något tillstånd. 

Men för den sydafrikanska Instagramaktivisten Candice King innebär det tummen upp:

”You guys! Egypten vill att vi vandrar till Gaza, de skriver ju det i pressmeddelandet! Allt de säger är att vi ska söka tillstånd, så gör det allihopa innan ni reser hit så ses vi i Gaza!”

Detta är ett utmärkt sätt för egyptiska myndigheter att få en lista på alla som tänker delta i March to Gaza för att på ett smidigare sätt deportera dem. 

Det är alltid bra att läsa på om landet man tänker utföra en politisk manifestation i.