Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar överstiger vida den ohälsa som är kopplad till övervikt eller fetma. ”Men faktum ÄR ju att fetma är skadligt…” är rätt irrelevant för de barn som inte vill gå till skolan för att de mår så psykiskt dåligt där. 

Kvinnors sjukfrånvaro för psykiska besvär som stress och ångest ökar, och är fortsatt mycket högre än mäns. ”Men faktum ÄR ju att…”

Många unga är i dag långtidsarbetslösa eller hoppar runt på osäkra vikariat med usla arbetsvillkor. Att få tag på ett boende kan vara närapå omöjligt. ”Men faktum ÄR ju att…”

Flyktingar flyr från Syrien och möts på tågstationer runt om i Sverige av volontärer som bränner ut sig i sina försök att hjälpa de som förlorat allt. ”Men faktum ÄR ju att…”

Bland unga tjejer uppger ungefär var femte att de lider eller har lidit av någon slags ätstörning. ”Men faktum ÄR ju att…”

Aborträtten inskränks över hela världen och här i Sverige börjar vårdpersonal dilla om samvetsfrihet. ”Men faktum ÄR ju att…”

Vi står inför en extrem kris både miljömässigt och humanitärt med de ökade klimatförändringarna och vad de för med sig. Det största hot vi någonsin stått inför. ”Men faktum ÄR ju att…”

Men man kan ju inte ställa problem mot varandra sådär. Grupper mot varandra. Bara för att det finns ett problem inom ett område betyder det ju inte att det inte finns andra problem som är lika illa. Eller? Jo, det är exakt så det fungerar. Vi väger hela tiden problem emot varandra. Var ska vi lägga resurserna? Vari ligger de stora problemen? Vad är viktigt att jobba för, eller emot? Ska vi oroa oss över att höginkomsttagare får en femtiolapp mindre i fickan varje månad, eller över att det inte finns bostäder nog i några av de större städerna? Vad ska vi fokusera på?

Och mitt i det brinnande infernot av samtidskriser vi måste hantera och prioritera, mitt i det har vi nått någon slags märklig konsensus om att andra människors kroppshyddor är av ytterst största vikt att problematisera. Visserligen säger vikten ingenting direkt om hälsan och visserligen är det enligt forskning bevisat att överviktiga lever längre än normalviktiga, men någonstans tycker vi ändå att det där med vilka klädstorlekar folk har, är det inte viktigt att det läggs lite fokus på det ändå? 

Såklart är vår hälsa viktig. Vår vikt däremot, inte så värst. 

(Och även efter att ha läst den här texten så finns det ändå något som vill komma fram. En liten invändning. ”Men faktum ÄR ju att…”)