Somar Al Naher: I dag åtalas två av mina kollegor

Två av mina kollegor står åtalade för att ha gjort sitt jobb.

Den ena i Turkiet. Den andra i Sverige. Fallen ser olika ut, men tillsammans berättar de något oroande om utvecklingen för journalistiken.

”Pressfriheten befinner sig på sin lägsta nivå på 25 år. Det mest oroande är att lagar nu används som vapen" säger Erik Larsson, talesperson för Reportrar utan gränser Sverige.

Journalistik kriminaliseras allt oftare, även i demokratier och inte bara i auktoritära länder. 

Kollegan Joakim Medin åtalas i Turkiet, där Recep Tayyip Erdoğans regim använder antiterrorlagar mot journalister. Det har gått 406 dagar sedan Medin greps på Istanbuls flygplats och fängslades i 51 dagar.

Han är åtalad för medlemskap i en väpnad terroristorganisation och för spridning av terrorpropaganda. I dag sköts rättegången upp igen – en välkänd metod för att hålla journalister fast i ovisshet och långsamt nöta ner dem.

Sverige är inte Turkiet.

Men också här går utvecklingen åt fel håll. I årets pressfrihetsindex halkar Sverige ner en placering.

Kollegan Eigil Söderin åtalas för ”olovlig avbildning av skyddsobjekt” efter att ha råkat filma ett polishus i Stockholm.

Åtalet bygger på en löjlig lagskärpning från 2023 som genomfördes av Tidöregeringen med stöd av Socialdemokraterna. Nu kan alltså även journalister åtalas för att ha fotat eller filmat "skyddsobjekt" i syfte att dokumentera eller rapportera om sådant som är av allmänintresse.

Lagen är så överdriven att till och med poliser själva har dömts för att ha fotat sina egna skrivbord. Du behöver inte ens ha delat bilden, det räcker att du har den i mobilen.

En bekant som är polis berättar att de har tvingats skapa ett pressrum på tre kvadratmeter för att kunna filma material. Samtidigt som myndigheten har jättehöga förväntningar på sig att synas på sociala medier för att nå ut till allmänheten.

Kollegan Eigil Söderin hade inte ens för avsikt att filma polishuset. Han skulle bevaka en rättegång mot nazister i Stockholms tingsrätt och väntade utanför säkerhetssalens ingång tillsammans med en kollega. Men i samma kvarter ligger också Kronobergshäktet.

När Söderin såg en ledare för nazistiska Aktivklubb gå mot kollegan började han filma, som en säkerhetsåtgärd ifall situationen skulle bli hotfull.

Det skulle han kanske inte ha gjort enligt den nya lagskärpnigen. Själva entrén till säkerhetssalen får avbildas, men i bakgrunden råkade en del av polishuset – som är ett skyddsobjekt – komma med i filmen.

En polis upptäckte det och tog hans telefon. Söderin fick sedan välja mellan två dåliga alternativ: att lämna över mobilen, med känsligt och källskyddat material, eller låsa upp den direkt på plats så att polisen kunde föra över filmerna och sedan radera dem från telefonen.

Att en statligt anställd tjänsteman tvingar en journalist att eliminera material är ett allvarligt ingrepp. Vad som är ännu mer obegripligt är att det hela har blivit ett ärende som ska upp i rätten.

Vi har fler oroväckande exempel i Sverige. Lagen om utlandsspioneri började gälla 2023 och gör det möjligt att stoppa eller straffa publiceringar som anses kunna skada Sveriges relationer till andra länder eller organisationer som Nato och EU.

Dessutom infördes en ny terrorlag som gjort det svårare för journalister att wallraffa eller infiltrera extremistmiljöer. I värsta fall riskerar journalister nu att misstänkas eller dömas för brott själva.

Reportrar utan gränser larmar om att “metoderna som används för att undergräva pressfriheten förändras. Journalistiken kvävs av ett alltmer fientligt politiskt klimat, försvagas av en sviktande medieekonomi och trängs tillbaka av lagar som används som vapen mot pressen.”

Tyvärr har vi en tondöv regering som inte bara står passiv, utan också själv driver på utvecklingen