Högern är på offensiv, trots historiskt valnederlag. Högern håller på nu att omorganisera sig och vill framstå som ansvarstagande i en tid då Sverigedemokraterna har skapat en annan debatt präglad av begrepp som kris, och nationens undergång. Högern ser nu en möjlighet att med dessa begrepp i åtanke en gång för alla rasera välfärden, och den svenska modellen, med flyktingar som verktyg. Kampen som har intensifierats på sistone har pågått länge mellan arbetarrörelsen och borgarklassen, mellan arbetstidsförkortningar och outhärdlig arbetsmiljö. Mellan mänskliga, fackliga, rättigheter och marknaden. Och nu mellan god levnadsstandard, sänkta löner och höjda hyror. Kampen har hela tiden handlat om olika politiska förslag. Och så bör det vara nu också.
Centern och Liberalerna har återigen föreslagit lägre ingångslöner. Men den här gången för invandrare, eller nyanlända som det nu heter. Argumenten den här gången lyder: vi måste skapa flera enkla jobb och vi måste klara integrationen. Centern, men även Liberalerna, hotar dessutom med att lagstifta om lägre ingångslöner om parterna inte kommer överens. Det är garantier för arbetsköpare: om facket pressar er, om facket står upp för sina medlemmar, lovar vi att lagstifta.
Högern undviker dock att svara på några frågor men svaren är tydliga. Flyktingtillskottet på sistone har återigen inneburit att invandrare inte är en homogen grupp. Det kan vara syrier eller irakier med stark utbildningstradition eller människor från andra länder med utslagen infrastruktur och obefintligt utbildningsystem. Det krävs givetvis olika insatser för dessa personer för att komma in i arbetsmarknaden. Ingen av dessa lösningar heter lägre löner. Arbetarrörelsen i allmänt och LO i synnerhet har bemött offensiven ganska starkt. Men arbetarrörelsen har lockats in i fällan, nämligen att ta debatten på högerns planhalva, om högerns debattämne.
När ledarskribenten Martin Klepke på LO-tidningen Arbetet skrev att Centern kastar sig i famnen på rastänkandet, rasade många borgerliga tyckare. Men det är faktiskt inte svårt att tänka i dessa banor när Centern vill forma ett särskilt avtal riktat just till nyanlända. Men LO:s strategi brister eftersom den saknar egna politiska förslag för att lösa problemen. Det räcker självklart inte med att måla en dystopisk bild av motståndarens förslag. Det finns många uppenbara problem med lägre ingångslöner. Hur ska människor ha råd med att köpa mat och betala hyran, som dessutom ska höjas? Historiskt har arbetarrörelsen lyckats just därför att den har målat en bild som har innehållit egna politiska förslag, exempelvis arbetstidsförkortningar och flera semestersveckor. LO och den breda vänstern måste komma med egna och konkreta förslag för att bemöta den borgerliga offensiven. Föreslå gärna sex timmars arbetsdag. På det sättet handlar debatten om bibehållen lön, med friare vardag i framtiden. Något som högern ska tvingas att förhålla sig till. Det handlar helt enkelt om att skapa sitt eget debattämne. Det är att sätta egna förslag mot motståndarens förslag. Då handlar debatten återigen om olika politiska förslag. Vi behöver helt enkelt en arbetarörelse som är på offensiv.
