Ledare. Somar Al Naher.

2021-06-07 03:00
Puffetikett
Dagens ETC

Tioårig grundskola missar elefanten i klassrummet

Vi känner igen idéerna sedan länge: mer kontroll, mer bedömning, betyg från tidigare åldrar.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Grundskolan ska bli tioårig. Förskoleklass där dagens sexåringar går ska istället bli en ny ”etta”, därmed förlängs skolan. Undervisningstiden ska utökas med 534 timmar vilket motsvarar tre timmar undervisning per skoldag i den nya årskurs 1. Det föreslår utredningen som lämnades över till regeringen i maj.  

Syftet med förlängningen sägs vara att förbättra kunskapsresultaten genom att eleverna ges mer undervisning. 

Det kanske låter logiskt att sitta vid bänken och fylla i matriser skulle leda till bättre resultat än organisk lek. Men den idén har inte stöd i forskningen som Christian Eidevald, docent i förskoledidaktik skriver i Göteborgs-Posten: 

”I utredningen… föreslås en förändring från mycket till mindre lek, medan det ska bli mer lärande. Detta bygger på en kunskapssyn som ställer lek och lärande mot varandra. Detta synsätt har inte stöd i forskning om vad som gynnar barns och elevers utveckling, lärande, välbefinnande och hälsa. Barn lär och utvecklas från första stund och förskolan erbjuder en utbildning som integrerar lek, omsorg och lärande.” 

En längre skolgång är något som har drivits av forna Alliansen. Att Liberalerna och Centerpartiet kan ro hem idén nu är på grund av Januariavtalet. 

Vi känner igen idéerna sedan länge: mer kontroll, mer bedömning, betyg från tidigare åldrar. Sådant som kanske låter bra men knappast har stöd för att det leder till förändring.  

En mellanstadielärare jag talat med och som arbetat ett helt yrkesliv i en skola i ett utsatt område säger att det här förslaget inte kommer hjälpa de elever som har det tufft. Istället vill hon se mer resurser i klassrummen. Att problemet är det orimliga i att förvänta sig god undervisning och att alla barnen blir sedda i klassrum på 28 barn.  

En annan lärare säger att visst är det så att vissa barn behöver mer utmaning för de kan redan läsa och skriva när de börjar i förskoleklass men att det måste finnas utrymme i klassrummet att möta barnen där de är.  

Något som också återkommer när jag lyssnar på förskoleklasspersonal är att vi i debatten ofta glömmer vikten av den sociala inlärningen, att stärka barnets identitet, självkänsla, att lära sig samspela med andra. Vi stirrar oss blinda på skolbänken och ser samtidigt ner på skolans arbete med att bygga hela människan.

Istället för att prata om elefanten i rummet, det vill säga friskolereformen, fria skolvalet, vinst på skattefinansierad utbildning, som ju är de stora frågorna som påverkat skolan allra mest, är det symbolfrågorna som styr. 

Vi hade fram till 90-talet högt anseende internationellt. På organisationen OECD var man mycket imponerad över att svenska skolan erbjöd en likvärdig utbildning för alla och höll bra nivå. 

Men så kom Carl Bildt-regeringen och i en handvändning fick vem som helst starta en skola, var som helst och med egna urvalskriterier. Skolpengssystemet infördes vilket gjorde att den offentliga skolan inte längre kunde planera långsiktigt eftersom finansiering byggde på antalet elever och skolpengen som följer med dem. Jakten på elever har påverkat hela utbildningsväsendet.

Skolan borde inte behandlas så styvmoderligt, som en plattform för den egna ideologin. Barnen måste stå i fokus, men så är det inte.

Allt fler barn och unga i Sverige mår dåligt. Folkhälsomyndigheten har undersökt vilka faktorer som kan ha påverkat ökningen. Sedan mitten av 80-talet har siffrorna fördubblats. Skolan pekas ut som en orsak.

”Det är troligt att brister i skolans funktion har bidragit till den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga, liksom press på grund av de ökade kraven på arbetsmarknaden.”  

Folkhälsomyndigheten menar att det är tydligt att ohälsan hänger ihop med de förändringar i skolan som gjordes under 90-talet.  

Elever som känner sig stressade på grund av skolarbetet uppger oftare att de lider av psykosomatiska symtom. Barn som känner sig stressade har också ökat sedan 90-talets slut. 

Den psykiska ohälsan bland barn och unga borde skicka en tydlig signal till politikerna om var fokus borde ligga i skolan.