Kvällens Uppdrag granskning visar, med hjälp av dolda kameror och en reporter som låtsades vara en förvirrad homosexuell man, att det fortfarande finns präster inom Svenska kyrkan som genom bön, handpåläggning och andra aktiviteter tror sig kunna ”bota” homosexuella. Prästernas agerande går tvärs­emot Svenska kyrkans officiella grundsyn om att kyrkan inte ska fördöma eller skuldbelägga homosexuella. Och de som hamnar i kläm av det är de hbtq-personer som råkar vända sig till ”fel” präst för stöd. Forskningen visar att försök till ”omvändelse” kan leda till ångest, depression och i värsta fall självmord.

Uppfattningen att homosexualitet är en ”synd” eller ”sjukdom” som går att bota är utbredd runt om i världen. I USA finns det flera kristna organisationer på högerkanten som med hjälp av allt från elchocker och hypnos till förbön och besök på bordeller försöker ”bota” homosexuella. I Kina har det i decennier funnits ”omvändelsekliniker” där patienterna bland annat visas pornografiska bilder samtidigt som de tvingas till att spy upp. Och i länder som Sydafrika, Zimbabwe och Uganda rapporterar människorätts­organisationer om vad de kallar ”corrective rape”, där män våldtar lesbiska kvinnor för att ”korrigera” deras sexuella läggning.

Det Uppdrag gransknings reportage visar svart på vitt är att samma tro på ”omvändelse” av homosexuella även förekommer inom Svenska kyrkan, om än inte med samma brutala praktiker. Men till skillnad från många andra länder, där denna sorts förtryck sker relativt öppet och med myndigheternas (in)direkta godkännande, så sker det i svenska kyrkosamfund bakom stängda dörrar. Det gör det svårare att uppskatta hur pass omfattande problemet är, vilket också gör att den nödvändiga debatten om det riskerar att utebli. Det är så lätt att utan konkreta vittnesmål och berättelser förleds tro att dessa ”omvändelse”-praktiker bara sker någon annanstans, hos ”de andra” långt där borta, och inte i kyrkan runt hörnet. 

Nu när Uppdrag granskning ger faktiska bevis för att det finns svenska präster som tror sig kunna ”bota” homosexuella måste företrädare för Svenska kyrkan ta sitt ansvar och öppna upp för en allvarlig diskussion inom samfundet. Annars riskerar tilliten för dem att minska ytterligare.

En undersökning från RFSL:s brottsofferjour från förra året visar att Svenska kyrkan redan är den samhällsinstitution som hbtq-personer i särklass känner störst misstro mot. Om de vill förändra det har de inget annat val än att bekänna sina synder, be om förlåtelse och aktivt visa att de kan vara det ”öppna” samfund som de gärna ser sig som.