Nu har ett nytt område mutats in av marknaden. Mänskliga erfarenheter och beteenden har blivit till varan beteendedata.

Med en uppkopplad läsplatta i handen är det inte längre du som läser boken, det är boken som läser dig. Du söker inte på Google i närheten lika mycket som Google söker dig. När du spelar Pokemon Go är det i själva verket du som är spelpjäsen, som i kan fås att gå till de platser dit företag vill att du ska gå, i ett spel som handlar om att maximera vinst.

I boken ”Surveillance Capitalism” berättar Harvardprofessorn Shoshana Zuboff historien om hur internet blev ett extremt lukrativt övervakningsprojekt. En ny form av kapitalism har växt fram, övervakningskapitalismen, som ännu inte omgärdas av lagar och regler i sitt utvinnande av sin huvudsakliga råvara: data om våra beteenden och förväntade framtida beteenden. Och den har växt fram nästan helt utan insyn: de vet allt om oss, vi vet ingenting om dem.

Zuboff jämför med hur Ford och massproduktionen revolutionerade den industriella logiken och förändrade kapitalismen. På samma sätt är övervakningskapitalismen något nytt och aldrig tidigare skådat. Men där massproduktionen var beroende av människorna, som arbetare och konsumenter, är vi mer perifera för övervakningskapitalisterna. Vi är varken kund eller produkt, våra beteenden är råvaran som dessutom för jättar som Google, är gratis att hämta. Aldrig tidigare har så mycket förmögenhet, makt och nu även information, koncentrerats på så få händer. Att det får konsekvenser för demokratin är en självklarhet.

Teknologisk utvecklig beskrivs ofta i termer av oundviklighet. Men det hade inte alls behövt gå åt detta håll. Shoshana Zuboff redogör klargörande om de specifika historiska omständigheter som gjorde att denna nya marknadslogik kunde ta fart.

Innan dot com-bubblan bestod Googles annonsavdelning av sju personer. Googles grundare menade att annonsfinansierade sökmotorer riskerade att börja vikta sökresultaten till förmån för finansiärerna. Men i kölvattnet av dot com-bubblan, när kraven på att hitta sätt för vinstskapande, helst exponentiellt vinstskapande, började Google använda datan som dittills samlats in för att förbättra sökmotorn, till att rikta annonser. Parallellt med detta var också frågor om personlig integritet satta på undantag efter 11 september, amerikanska utredningar om reglering av nätintegritet begravdes.

I techbolagens berättelse om sig själva målas bilden upp av att de rör sig för snabbt för att regleras, och de lägger mängder av pengar på att motsätta sig varje form av reglering som hämmar dataflödena. Självklart kan de här bolagen regleras, men då gäller det att vi får syn på vad de här företagen är. I första hand är de inte längre sociala plattformar, teknikföretag eller medier – de är övervakningskapitalister som säljer annonser baserade på vårt förväntade beteende. Shoshana Zuboff framhåller att det första steget till att konfrontera övervakningskapitalismen att namnge den och skapa en förståelse för vad den är.

Det finns absolut anledningar att ställa krav på att bryta upp de dominerande techbolagen, men det kommer inte komma åt övervakningskapitalismen. Det kommer bara innebära att fler företag har en chans att slåss om kakan, marknadslogiken kvarstår. Att ropa ”techföretagen måste ta ansvar” räcker heller inte, lika lite som bankernas ohemula vinstjakt inom ramen för finanskapitalismen kommer låta sig tyglas av tillsägelser.

När industrikapitalismen la naturen under sig fick det ­katastrofala miljömässiga konsekvenser, som vi fortfarande inte vet hur vi ska lyckas åtgärda. Vad varufieringen av våra beteenden och relationer kommer att innebära för vår mänsklighet, och vår förmåga att göra självständiga val, är ännu oöverblickbart. Men kom ihåg detta: när vi somnar och vaknar med mobilen i handen, så är det inte teknologin som äter sig in, längre än någonsin, i våra liv – det är kapitalismen. Och frågan vi måste ställa oss är, vill vi verkligen ha den där?

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.