Ledare. Somar Al Naher.

2020-12-21 03:00
Puffetikett
Dagens ETC

S skyller på januariavtalet – men det här vad man vill

Den största utmaningen är hur S ska lyckas formulera progressiva politiska krav inför valet 2022.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

I januari för två år sedan tillträdde regeringen efter en rekordlång regeringsbildning. Stefan Löfven blev statsminister genom att offra flera centrala hjärtefrågor till förmån för samarbetet med C och L.  Då försvarade jag överenskommelsen eftersom det inte såg ut att finnas så många andra alternativ. Vi började se begynnelsen av det nya nationalkonservativa blocket formeras där M och KD inledde ett omfamnande av SD. Januariavtalet var därför ett nödvändigt ont.   

Jag höll inte med kritikerna då om att kompromissen per automatik skulle ses som tecken på att partiet har gått högerut. Just S är skickligt på att kombinera och hålla isär partiarbete och regeringen. Det är det interna arbetet som avgör åt vilket håll S går. Hur man hanterar de interna kritikerna och den intellektuella idédebatten som sker i rörelsen i stort.  

Men så här två år efter januariavtalet är även den interna dynamiken på väg att kantra. Samtidigt som partiet tvingas driva någon annans politik, inte minst Centerpartiets, lägger man från centralt håll alldeles för stor vikt vid att övertyga gräsrötter om att vägen framåt går via stram migrationspolitik och ”hårdare tag” mot brottslighet istället för en kombination med starka förebyggande sociala insatser.  

Den största utmaningen är hur partiet ska lyckas formulera progressiva politiska krav och idéer inför valet 2022 utan att låta regeringspolitiken bli en tvångströja.  

Förra veckans ”snackis” att Sandro Scocco, tidigare LO-ekonom och sakkunnig åt flera socialdemokratiska ministrar, nu blir chefsekonom i Vänsterpartiet, är ett tydligt tecken på var utvecklingen är på väg. 

Scocco har utmärkt sig som en försvarare av invandringens positiva effekter, inte minst för ekonomin och välfärden. Han talar ofta om det destruktiva i att Sverige har OECD-världens snabbast ökande klyftor och levererar i podcasten ”Pengar och politik” initierade kritiska analyser av de marknadssystem som dränerar välfärden inifrån. 

Det var inte länge sedan den typen av politisk analys låg någonstans till vänster om mittfåran i Socialdemokratin. Men i dag drar Scocco uppenbarligen slutsatsen att samma hållning kräver ett partibyte. 

Välfärdsfrågorna som hittills varit S starkaste gren riskerar att glida ur händerna på partiet. Kritiken för coronahanteringen kommer inte vara nådig.  

Coronakommissionens första delrapport visar att beredskapen för att möta en pandemi var obefintlig inom äldreomsorgen.  

Rapporten pekar ut sådant som varit känt långt innan: brist på personal, mindre än hälften har undersköterskeutbildning, alltför många är timanställda samt att det är brist på medicinsk kompetens.  

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) skriver i sin rapport att så många som var femte coronasmittad på äldreboende inte fick en individuell läkarbedömning i våras. De äldre tvingades i praktiken in i palliativ vård, det vill säga att de äldre läts dö utan att de gavs en chans till ett bättre mående.  

Att äldrevården är sönderprivatiserad är borgerliga politikers ansvar. Och sant att det är regionerna och kommunerna som idag bär ansvaret för äldrevården där 13 av 21 regioner styrs med borgerlig majoritet.  Men hur man än vänder och vrider på det kommer S inte heller undan ansvaret.  

Grundproblemet är att S i decennier inte lyckats rulla tillbaka en enda privatisering, marknadsreform eller skattesänkning för rika som högern drivit igenom. För att man helt enkelt inte velat.

I valet 2022 riskerar det att straffa sig.  

Nu riskerar S att bli utskällt för att man inte gjort tillräckligt inom äldrevården, sjukvården, vinstuttagen i friskolorna – samtidigt som man skrämt iväg de som kämpar för human flyktingpolitik.  

Till Dagens ETC säger Sandro Scocco att orsaken till partibytet inte beror på att han bytt åsikter utan att S i praktiken rört sig högerut.  

”Det har gjort att ett flertal institutionella och centrala politiska frågor har flyttats högerut. Och så delar jag V:s syn på till exempel las (lagen om anställningsskydd) och marknadshyror”, säger han. 

Han är också kritisk till att partiföreträdare formulerar högervridningen som enbart en följd av det parlamentariska läget och januariöverenskommelsen.  

Det har han rätt i. Januariavtalet är bara en del. Resten är medvetna val.