Jag tillhörde dem som inte satt uppe och följde det amerikanska presidentvalets avgörande för drygt en vecka sedan. Vaknade i stället upp till det värsta besked jag kunde tänka mig då det stod klart att Donald Trump gick mot seger.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Jag blev först helt matt och det kändes som att luften gick ur mig men nu börjar det vända och jag har bestämt mig för att det ska komma någonting bra ut av den här skiten.
Jag lät tv:n vara av hela natten mot förra onsdagen. Flera av mina arbetskamrater och andra jag känner har berättat att de hade den på. Att de sneglade under vakna stunder under natten. Jag kunde inte. Visste att jag inte skulle ha sovit en blund. Vaknade därmed till det värsta besked jag kunde tänka mig.
Trump står för allt som jag själv kämpar emot varje dag. Det känns som en stor sorg att han ska få leda USA, som stoltserar med sin demokrati och där människors fri- och rättigheter sägs vara centrala.
Hur gick det till när folk bestämde sig för att välja just honom? Han, som trampar på jämlikheten och människors lika värde konstant och konsekvent. Jag är chockad och ledsen, och som många andra lite rädd för vad som kommer att komma ur det här.
Man utgår från att andra tänker som en själv många gånger och tanken på att det här faktiskt skulle hända var nog rätt så orimlig för många av oss svenskar. Personligen har jag hela tiden förvånats över att han ens kunde bli en av de två sista kandidaterna. Hans i mitt tycke sjuka världsbild borde ha satt käppar i hjulet. Nu gjorde det inte det och det är klart det finns förklaringar till varför det kunde ske och varför högerpopulistiska partier över huvud taget vinner framgång här och där. Ett varsel om missnöje, tror många, liksom det som hände i Tyskland -33. Visst finns det likheter. Jag håller i alla fall andan och hoppas att konsekvenserna nu inte ska bli lika förskräckliga som då.
Förhoppningsvis finns det personer med en större verklighetsförankring i kretsen av Trumps närmaste och som tur är tar strukturella förändringar tid. Det är vad som lugnar mig lite just nu. Min förhoppning och övertygelse är att Trump inte ska lyckas leverera, vilket populister av hans slag sällan gör eftersom de saknar underlag för sina löften, och att de kommande fyra åren blir en stor flopp för hans del.
Men låt oss göra det bästa av det som faktiskt är. Låt oss ta den sorg, rädsla, hopplöshet och frustration som vi känner och omvandla det till engagemang. Vi kan organisera oss och förena oss mot hatet omkring oss. Vi kan hitta organisationer eller politiska partier där vi kan vara med och göra skillnad.
Om två år är det val här hos oss och inför det behöver vi bemöta de högerpopulistiska krafterna som finns också här. Vi måste kämpa för att jämlikhet och alla människors lika värde blir den fråga som folk går till valurnorna för att rösta om i september 2018, ingenting annat. Kom igen, nu vänder vi detta. Tillsammans är vi starka.
