Ledare. Ulrika Lindahl.

2020-06-04 03:00
Bild: Dagens ETC / Shutterstock
Puffetikett
Dagens ETC

Nätläkarna gräver guld när svenskar drabbas av coronaskräcken

Bara i mars i år har det här kostat 96 miljoner. Det ger en fingervisning om hur mycket nätläkarna håvar in på coronapandemin.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Samtalen till nätläkare har fullkomligt exploderat sedan coronapandemin nådde Sverige. Bolagen själva pratar om en fördubbling av samtalen och säger att de har behövt anställa fler för att klara trycket. En ökad oro i kombination med att människor inte har velat uppsöka de fysiska vårdcentralerna av rädsla för smitta, har varit ekonomiskt gynnsamt för nätläkarna.
För det är inte gratis det här. Framför allt inte för den slimmade offentliga vården som nu kämpar för att klara alla coronapatienter utan att samtidigt skapa en oöverstiglig vårdskuld i form av obehandlade cancerpatienter, oupptäckta hjärtsjukdomar och tusentals inställda operationer. Vårdpersonal jobbar hårdare än någonsin och får ställa in sina semestrar för att vi som samhälle ska komma ut på andra sidan.

Vad gör nätläkarbolagen i den här extrema situationen?

Lydia Wålsten på Svenska Dagbladets ledarsida var snabbt ute och utropade nätläkarnas superkraft. Enklare problem kan lösas med digitala möten, smittspridning kan undvikas och sjukhusen kan prioritera dem som verkligen behöver vård. Det måste till och med de med ”snävt vänsterperspektiv” se, tyckte hon. Men hon glömmer den viktigaste faktorn i ekvationen. Nämligen pengarna. Om vården ges efter behov eller för att tjäna pengar.
Magnus Isacson är ordförande i Svensk förening för allmänmedicin. Han har väldigt svårt att se nätläkarnas superkraft. Om inte superkraften består i en ovanligt god förmåga att dränera och fragmentera sönder vården då. Nätläkarna kostar mer än de hjälper under pandemin, skriver han i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Varje gång du ringer till ett nätläkarföretag kostar det din region 500 kronor. Har du lindriga symtom får du tips och råd som du lika gärna hade kunnat få på 1177. Har du värre symtom måste du i alla fall besöka en fysisk vårdcentral eller uppsöka akuten. Som alltså måste ha beredskap för att ta emot alla.

Förra året kostade nätläkarna 523 miljoner kronor för regionerna i landet. Det var en fördubbling jämfört med året före. Bara i mars i år har det här kostat 96 miljoner. Det ger en fingervisning om hur mycket nätläkarna håvar in på coronapandemin.

Den viktigaste principen i hälso- och sjukvårdslagen och i vår gemensamt finansierade sjukvård är att den som har största behovet ska ges företräde till vården. Det kräver prioriteringar. Just nu så tuffa prioriteringar som att vissa måste vänta på sin cancerbehandling för att andra kämpar för sina liv i en respirator på Iva.

Så fungerar inte nätläkarvården.

Den som ringer först kommer fram först. Och oavsett behov kostar det din hemregion 500 kronor. Halsont: 500 kronor. Nageltrång: 500 kronor. Hjärtflimmer: 500 kronor. Pengar som tas från det gigantiska pussel som är begränsade resurser och oändliga behov.

Nätläkarbolagen har aldrig haft vård efter behov som sin främsta drivkraft. Istället har de visat en otrolig uppfinningsrikedom när det gäller att tjäna så mycket pengar som möjligt. När Region Sörmland slopade patientavgiften för några år sedan (i ett försök att göra vården mer tillgänglig för invånarna) förstod nätläkarbolagen snabbt att det här var en guldgruva. De etablerade sig där och kunde på det sättet erbjuda samtal som var helt gratis för den som ringde. Men inte för de vårdsökandes hemregioner förstås. De fick ju fortsätta att betala hela kostnaden för den så kallade utomlänsvården. Samtalen exploderade. Liksom kostnaderna.

Idag är nästan alla nätläkarbolag registrerade i just region Sörmland.

Lagstiftarna har fått jaga efter och försöka täppa till hålen så att inte den offentliga vården helt ska dräneras på pengar. Taxan för vad regionerna måste betala för nätläkarsamtalen har sänkts i flera omgångar. Häromåret presenterades en utredning som föreslår att nätläkarbolagen också måste etablera fysiska vårdcentraler för att få fortsätta att verka. Bolaget Kry fick nyligen tillstånd att öppna vårdcentral på Östermalm i Stockholm. Att de väljer just den platsen, beror det på att de vill bedriva vård utifrån behov eller för att de vill tjäna pengar?

Självklart ska vi ha digital vård som ett komplement till den fysiska. Självklart ska den användas för att avlasta den personalintensiva vården där den behövs. Smarta lösningar som ökar tillgängligheten och minskar kostnaderna ska komma alla till del.

När pandemier överbelastar vårt vårdsystem måste vi ha flera vägar in. Men låt alla de vägarna vara en del av den offentliga vården, så att pengar inte försvinner ut och så att vi kan fortsätta att prioritera de som har störst behov.

Fortsätta göra det som är den solidariska vårdens superkraft.