Ledare
Kerstin Eldh: Skapa vettiga arbeten – inte jobb till varje pris
Vi bör kort sagt ställa frågan: varför behöver vi ”skapa” jobb när det finns så många väldigt värdefulla som inte utförs? skriver Kerstin Eldh.
Bild: Shutterstock (redigerad)ETC nyhetsmagasin
Vi måste ställa krav på att innehållet i arbetet ska vara meningsfullt och samhällsnyttigt. Det kan bestå av många olika saker men det måste handla om att täcka behov istället för att väcka behov.
Ledarsidan är oberoende med röd och grön politisk färg.
Text
Tidigare i höstas föreslog Konsumentverket att telefonförsäljning ska förbjudas. Bakgrunden är att det varit ”det största konsumentproblemet under många år” och ”att lurendrejerier och missuppfattade avtal är så utspridda och genomgående i telefonförsäljarbranschen att det inte går att tala om enskilda rötägg”.
Mot bakgrund av att ”i princip ingen konsument vill ha försäljningssamtal till sin telefon” och att folk slutat svara i telefon på grund av otyget, borde förbudet varit klappat och klart vid det här laget.
Men icke.
”Det är ett väldigt värdefullt jobb med låga ingångströsklar”, kontrade ordföranden för branschorganisationen Kontakta.
”Det som är lätt att glömma bort i sammanhanget är att det är säljarnas arbete som skapar jobb åt andra”, menade tillväxtrådgivaren och säljtränaren Patrik Nordkvist. Och tog till brösttoner: ”Att vi säljer och köper av varandra bygger hela vårt samhälle och vårt välstånd.”
Det är så det brukar låta. Olika verksamheter motiveras med att de skapar jobb och välstånd.
Nödvändigheten av vad de rent konkret skapar motiveras inte.
Svenskt näringsliv menar att ”ett sätt att rädda jobben och lägga grunden för nya jobb och sjunkande arbetslöshet när ekonomin vänder är att göra det enklare och billigare för företagen att anställa”. Och Handelns utredningsinstitut har tidigare räknat fram att sänkta arbetsgivaravgifter skapar 100 000 nya jobb.
Sådana utspel och beräkningar bemöts ofta med argumentet att mycket färre jobb egentligen skapas, och att det blir dyrt per jobb. Motfrågan borde istället vara: Vad ska dessa 100 000 jobb skapa och vilken konkret nytta ska de göra?
Att betona jobbskapande är ett bakvänt sätt att resonera. Det är ju det som jobben skapar som är det viktiga. Att skapa lurendrejerier och missuppfattade avtal kan väl aldrig vara meningen med jobb? Att poliser och advokater får jobb med att reda ut sådana skapade tvister är knappast något som ökar välståndet.
Ökar välståndet gör inte heller Trafikverkets utgifter för advokater och jurister som har skenat sedan regeringen Reinfeldt bestämde att järnvägsunderhållet skulle upphandlas. Det ledde till rättegångskostnader när de som inte vann upphandlingen överklagade. Samtidigt ökade den så kallade underhållsskulden – jobb som borde ha utförts blev inte gjort. Resultatet är att tåg efter tåg med passagerare blir fast i timmar på spåren.
Det måste inte till en sälj- och köpprocess för att skapa välstånd, som Patrik Nordkvist påstår.
Vårdpersonal och lärare skapar mer välstånd än telefonförsäljare. Och de som arbetar inom kollektivtrafiken gör större nytta än de som försöker pracka på folk avtal som de missuppfattar.
De verkligt nödvändiga arbetena utförs oftast under de svåraste arbetsförhållanden. Bland dem som drabbas av det orättvisa karensavdraget har många samhällsnyttiga jobb. Under pandemin blev det tydligt vilka arbeten som var väldigt värdefulla, men nu förefaller det vara bortglömt. Inom många offentligt finansierade områden försvinner dessutom pengar, som kunde gått till att anställa fler, till privata vinster.
Vi hör ständigt om personalbrist inom många områden inom offentlig verksamhet. Men där talas det inte om ”att skapa fler jobb.” Istället talas det om att skära ner kostnader, trots att folk blir sjukskrivna eftersom de inte har tid nog att utföra allt nödvändigt arbete.
Det diskuteras inte heller vilka typer av jobb som är viktiga inom exempelvis sjukvården. I boken ”Varför ökar den offentliga byråkratin i Sverige?” beskriver statsvetaren Patrik Hall en utveckling på lokal och regional nivå där kärnverksamheten har växt med 15 procent sedan 2008 och tjänstemännen ökat med 50 procent. Det är helt enkelt för många som styr och kontrollerar, och för få som utför själva verksamheten.
Vi måste ställa krav på att innehållet i arbetet ska vara meningsfullt och samhällsnyttigt. Det kan bestå av många olika saker men det måste handla om att täcka behov istället för att väcka behov.
Vi bör kort sagt ställa frågan: Varför behöver vi ”skapa” jobb när det finns så många väldigt värdefulla som inte utförs?
Text
Ämnen i artikeln
Kommentarer
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.