Johan Ehrenberg: Hur mycket tål en sosse?

Jag vet inte om det går att tala politik om S längre, men låt mig göra ett försök. (Annars är det ju mest utspel om utredningar och antydningar som gäller). S-ledningen verkar ha bestämt sig för att gå till val på 1994 års stora fråga. Budgetunderskottet .”Den som är satt i skuld är inte fri”. I ett läge där Sverige har en finansiell förmögenhet i offentlig sektor på 693 miljarder och en av de lägsta statliga skulderna (bara 34,3 procent av BNP) har man bestämt sig för att göra Borgs ”slösaktighet” och ”oansvariga underskott” till huvudfrågan. Lycka till.

När Magdalena Andersson använder Konjunkturinstitutets siffror och skrämmer med ett underskott på snart 100 miljarder, eller när Damberg talar om -87 miljarder så låter det träffande ända tills man frågar vad man vill göra åt det. Höja skatten? Nej, man lovar motsatsen. Borgs skattesänkningarna ligger kvar. Minska arbetslöshetens kostnader genom stora offentliga investeringar eller fler offentligt anställda? Nej, man lägger samma budget som alliansen, flyttar mellan poster men det är ingen investeringsvåg. Eller vill man drastiskt skära ner i välfärd för att budgetbalans är det viktigaste som finns. Nej. S kommer inte göra något alls för att snabbt ändra underskott till överskott eftersom det är ekonomiskt och politiskt självmord.